Vad som än händer av Kristin Hannah

Vad som än händer är en riktig pärla som handlar om en varm och livslång vänskap. En vänskap som stöter på motstånd och som flera gånger skulle ha kunnat gå förlorad. Men som titeln antyder ... Vad som än händer.

En mycket stark och fängslande berättelse.

Sommaren 1974 får den blyga, tysta tonåringen Kate Mularkey en ny granne. Snygga, populära Tully Hart flyttar in i huset mittemot. Utåt sett är de varandras motsatser, men de blir oskiljaktiga och lovar varandra evig vänskap ? vad som än händer. 
  Under mer än tre decennier kommer de att hålla nära kontakt. De följs åt genom skola och universitet och de lyssnar på ABBA och Fleetwood Mac tillsammans med gemensamma vänner. De delar varandras innersta tankar och önskningar, men detta leder också till perioder av svartsjuka, ilska, sårade känslor. Tully, som tidigt övergavs av sin mor, söker ovillkorlig kärlek och uppmärksamhet. Hon har ambitioner, vill bli känd och beundrad av en hel värld. Och hon lyckas. Men med karriären följer ensamhet. Kate, däremot, vill egentligen leva ett lugnt och stillsamt liv och hon finner tidigt sitt livs stora kärlek och bildar familj. Ibland undrar hon dock om hon kanske tappat bort den hon en gång var och hon avundas sin berömda vän.
 Kate och Tully tror att de genomlevt allt när det stora slutgiltiga sveket skiljer dem åt och deras vänskap sätts på prov. Den som känner dig allra bäst är också den som kan såra dig allra djupast.

Kristin Hannah
Vad som än händer
Albert Bonnier förlag
via Storytel
ISBN: 9789100172824
Finns hos Adlibris och Bokus

Hårmästarens familj av Gunilla Tähti Wigge

Jag hoppade baklänges när jag såg hur liten texten var. Inte ens med läsglasögon blev läsningen behaglig och jag fick anstränga ögonen till max. Så synd.


Hårmästarens familj är en dråplig berättelse med mycket humor och värme.


Howard Hill har ett gott hjärta och ett lika gott sinne för kvinnor. När han sätter sig på båten till England, kan ingen ana vad hans äventyrliga och lite naiva inställning till livet ska få för konsekvenser. I den här feelgoodskrönan följer vi tre generationer genom kärlek, vänskap och drömmar. Howard är hela tiden närvarande även om han själv vänt näsan i vädret för länge sen.

Gunilla Tähti Wigge
Hårmästarens familj
Visto förlag
recensionsexemplar
ISBN: 9789188769121
Finns hos Adlibris och Bokus

Söndagens smakbit v. 33

Då har jag arbetat en hel vecka efter föräldraledigheten. Smack bara, in i ekorrhjulet. Helgen kom som en räddande ängel. Jag hade gärna ägnat ledigheten åt att skriva på mitt bokmanus, men min arbetsgivares leasingavtal med dataföretaget har gått ut. Det innebär att jag har tvingats lämna ifrån mig min Mac och istället erhållit en dator med ungefär noll prestanda. Den jag har hemma är ännu segare och verkligen inte anpassad till en författare. Nu lutar jag åt att köpa en egen Mac, en begagnad ... erfarenheter på det?

Så till söndagens smakbit. Eftersom jag inte har kunnat skriva direkt, har jag läst desto mer. Och det är inte fy skam det heller även om jag gärna hade velat hålla liv i kreativiteten nu när jag äntligen fick lite tid.


När Kerttu kom hem ringde hon sin mor. Inkeri var pigg och glad som alltid, och Kerttu lovade att hon snart skulle hälsa på. När hon berättade om danskursen skrattade modern sitt hesa skratt så högt att Kerttu fick hålla telefonluren en bit från örat. 
"Du kan då hitta på, tösen min. Jag önskar att jag kunde vara med." Kerttu lovade att hon skulle berätta allt när hon kom hem. Hennes far var tydligen mest ute i skogen, och det är lugnast så, menade Inkeri. Som alltid när hon talat med sin mor fick Kertti sätta sig en stund efteråt och fundera. Tänka tillbaka och minnas allt som varit. Både gott och ont. Mest gott förstås.
Senaste städade hon i Tabernaklet och satte in färska blommor på bordet. Hon tog fram bullarna som hon skulle bjuda på till kaffet och kände sig förväntansfull. På soffbordet la hon fram block, penna och anmälningslistan som hon plockat ner i affären. Lisa och Lisbeth kände hon väl. Hedvig stötte hon på i affären ibland och hon verkade också trevlig. Ella och Sven Nilsson, och Bojan och Klas Palm kände hon inte, men visste vem de var. Judit arbetade på Brinkehem och verkade vara en rekorderlig kvinna. Det var egentligen bara den där Bo Nilsson som hon inte visste vem han var.

s. 149 ur Tango i Tabernaklet av Karin Brunk Holmqvist

läs mer om boken här eller här

För fler smakbitar, kika här

Late bloomer av Emma Hamberg

Late bloomer är liten men naggande god. Jag tycker om Hambergs författarstil. Hon passar även som uppläsare för de egna verken. Men, boken kunde gott ha varit längre.

En humoristisk kortroman om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes ska börja.

Ulla har helt förlorat livslusten efter maken Ingemars plötsliga bortgång för två år sedan. Hon har tagit en saftig livförsäkring och planen är att avsluta sin tid på jorden med hjälp av kedjerökning inomhus, sockerbitar, fryst färdigmat med extra mycket E223 samt noll promenader i friska luften. Försäkringspengarna ska finansiera sonens nya kök, och efter döden kanske hon får umgås med Ingemar igen. Något måste Ulla dock roa sig med innan döden tar henne och på en ingivelse köper hon en dyr fågelkikare på avbetalning. 

Långsamt börjar nyfikenheten spira när kikaren ger Ulla insyn i våningen tvärs över gatan. Åtta fönster på rad med tunga sammetsgardiner, kristallkronor, en man som serverar konjak i kristallglas alla tider på dygnet, en kvinna med skäggstubb, en annan med alldeles för liten korsett och idel märkliga figurer som avlöser varandra… Vad är det för verksamhet som försiggår? Det dröjer inte länge innan Ulla motvilligt dras in i Carl Sparre Af Lundbys extravaganta stipendieverksamhet för människor som behöver vara sig själva.

Emma Hamberg har skrivit en ömsint vardagssaga om ett kvinnoliv som hade kunnat vara förspillt om inte existensens mest fantastiska och oväntade vändning kommit med en andra chans. Samt en massa rosor.

Emma Hamberg
Late bloomer
via Storytel
ISBN: 9789188704498
Finns hos Adlibris och Bokus

Rum 213 av Ingelin Angerborn

Rum 213 är en riktigt ruggig spökhistoria för unga läsare. Se till så att du läser i dagsljus eller med en lampa tänd.

Varför händer det så konstiga saker i rum 213? Rummet som Meja, Bea och Elvira delar på kollot. Varför försvinner deras saker på nätterna? Och vem är den vitklädda flickan som bara Bea kan se?

Ingelin Angerborns bästsäljande bok Rum 213 kommer som långfilm i mars 2017, i regi av Emelie Lindblom. Lagom till filmpremiären släpps boken med filmomslag. Rum 213 har blivit lite av en modern klassiker - en älskad mysrysare för mellanstadieåldern och vinnare av Bokjuryn 2011.

Rum 213 är första boken i en serie om tre fristående delar. I serien ingår också: Sal 305 (2016) och Fyr 137 (släpps sommaren 2017).

Ingelin Angerborn
Rum 213
Rabén och Sjögren
via Storytel
ISBN: 9789129704471
Finns hos Adlibris och Bokus

Veckans helgfråga v. 33

Den här veckan lyder frågan; hur kan man få läsintresserade barn?

Mitt bästa tips är att föregå med gott exempel. Läs böcker själv! Ett annat tips är att vara engagerad. Prata böcker, gå till biblioteket och läs högt för barnen, med inlevelse.

Hemligheten på Skogslunda av Stina McMullin

Hemligheten på Skogslunda är en väldigt spännande bok som lyfter ytterligare då den baseras på den klassiska Nötknäpparen (som jag bara sett små, små fragment av). Det är en klurig bok och läsaren blir utmanad att hänga med och pussla ihop berättelsen. Den börjar lite försiktigt för att sedan bli medryckande och väldigt spännande.

Syskonen Oskar och Siri tvingas med på  en urtråkig fest och hamnar på en övergiven herrgård långt ute på landet. Det visar sig bli  svårare än väntat att ta sig hem igen.  Ovanför bottenplan lever det mörka huset ett  eget liv. Vem är den genomskinliga flickan som vandrar i trappan utan slut? Och vad döljer sig  i det gåtfulla rummet på den förbjudna  tredje våningen? 

Stina McMullin
Hemligheten på Skogslunda
Idus förlag
recensionsexemplar
ISBN: 9789175777948
Finns hos Adlibris och Bokus

Omgiven av idioter av Thomas Eriksson

Åh, sån här litteratur går jag igång på. Trots allt är psykologi ett av mina favoritämnen och sociala experiment och mänskligt beteende är alltid roligt. Det är väldigt intressant och träffsäkert och jag läste med stor behållning. Intervjuerna i slutet av boken känns dock lite uppstyltade, som om de inte är riktigt på riktigt?!

En bok som ska läsas, inte lyssnas till. Då går många av bilderna och diagrammen förlorade. Jag har gjort både och. Det krävs liksom att kunna bläddra lite fram och tillbaka, läsa lite här och lite där. Och som sagt, framförallt kunna se diagrammen.

Det är intressant att ta reda på hur människor i omgivningen fungerar och inte minst hur jag själv fungerar. På ett sätt gör det mig trygg. Jag kan numer sitta där på mötet och tänka, jaja jag är ju blå. Jag väntar lite till, sen pratar jag. Då blir det faktiskt riktigt kul och min personlighet blir inte tråkig alls. På samma sätt kan jag sitta och tänka om människor som konverserar att, jaja, prata du, men jag är inte intresserad, även om jag förstår varför du har behovet av att prata oväsentligheter (om det nu är det det handlar om förstås. Ibland anser jag faktiskt att andra människor säger riktigt kloka saker).


Omgiven av idioter beskriver konkret och underhållande en av världens mest spridda metoder för att sortera olikheterna inom mänsklig kommunikation. Med vetenskapliga grund och genom vardagens möten ger den dig konkreta hjälpmedel att förstå de viktigaste skillnaderna mellan olika kommunikationsstilar. Den visar på en av de vanligaste orsakerna till konflikter i vardagen: dålig kommunikation. Och den ger dig som läsare svaret på frågan: Vad gör jag åt det?





Thomas Eriksson
Omgiven av idioter: firman förstår dem som inte går att förstå
Månpocket
recensionsoxemplar
ISBN: 9789175038407
Finns hos Adlibris och Bokus

Veckans topplista, v. 33 Böcker som var för långa

Hm ... vilken kluring. Den här veckan fokuserar veckans topplista på böcker som var för långa. Till slut fick jag till en lista på fem böcker. Jag valde nödvändigtvis inga tegelstenar. Mer böcker som jag tycker föll platt, men som jag ändå läste av en eller annan anledning. Alla utom Brobryggana, den kom jag bara halvvägs i. I övrigt brukar jag aldrig läsa färdigt böcker jag inte tycker om. Då avslutar jag dem hellre, även om jag kommit mer än halvvägs. Det finns alltför många bra böcker här i världen för att läsa en dålig.

1. Stormsystern, del 2 i serien om de sju systrarna. Även del 1 tycker jag kändes lite för lång och del 2 känns lite grann som en upprepning, även om det handlar om den nästa äldsta systern den här gången. Historien känns berättad. Ändå är jag nyfiken på fortsättningen, eftersom alla trådar inte vävts samman än.
2. Min fantastiska väninna som blev så lovordad av så många föll mer eller mindre platt för mig. Jag har inte valt att läsa vidare i serien. Inte heller har Ferrantes övriga titlar intresserat mig, så avskräckt blev jag.
3. Brobryggarna är en sån där bok som jag ville tycka om men som jag aldrig hade valt att läsa om det inte var för att jag den gången råkade glömma avbeställa bokklubbens månadens bok och det visade sig att det var Guillou .... en författare som skriver på ett sätt som inte passar mig.
4. Hundraåringen är charmig men så överdriven. Tillslut blev jag så trött på berättelsen och tyckte att alla de där osannolika mötena var för många. Som film är den faktiskt bättre.
5. Flickan från ingenstans är fantasy som jag faktiskt tyckte om. Det är något med apokalypsen som fascinerar mig. Men boken är verkligen en tegelsten. När jag hade läst ut den ville jag verkligen läsa vidare, men det dröjde ett tag innan del 2 kom ut. Nu lockar den inte längre, snarare avskräcker tegelstenen mig. Böcker får inte ha för många sidor, hur bra de än är.

Vilken bok tyckte du var för lång?

Månadens klassiker - augusti - Mordet på orientexpressen

Jag har inte läst så många Agatha Christy, knappt ens en handfull. När jag valde ut mina sex klassiker inför sista halvan av året valde jag därför den smått legendariska Mordet på orientexpressen. Trots att jag inte är en deckarfantast.


Jag läste någonstans att högkänsliga människor har svårt för just deckare, mycket tack vare, eller på grund av att de är så medkännande och alltför blödiga. De tar lätt på sig andra människors sinnesstämning och det stämmer väl in på mig. Det är också därför jag helst inte läser genren, eller skriver den, trots att det är en genre som rönt stor framgång. Men det passar inte mig. Jag mår helt enkelt alldeles för dåligt och tar på mig karaktärernas skräck och sorg. Det blir för jobbigt.


Hittills, en bra bit in i Mordet på Orientexpressen tycker jag trots allt mycket om den. Jag är inte förvånad. Christie beskrivs trots allt som kriminalromanernas drottning. Dessutom skriver hon mer detektivromaner än blodiga deckare, vilket jag uppskattar.