Att redigera ett manus.

Att vara författare ... för mig är det nästan som ett kall, en livsstil. Något jag ibland genom livet har försökt hålla mig undan ifrån, men ständigt faller tillbaka på. Att skriva, är att andas. Att utvecklas, att leva. När jag skriver känner jag mig fri och glad. För det mesta. För som för de flesta andra författare hamnar jag ibland i djupa svackor där allt känns motigt, svårt, värdelöst och tråkigt. Då är det bara att fortsätta, kanske med ett lite annat fokus, men att fortsätta är det viktigare för att ta sig upp ur den där svackan.

Att hålla ihop en historia och bygga den dramaturgiska kurvan kan vara något av det svåraste i skrivprocessen. I alla fall när det, för mig, handlar om att skriva en roman för vuxna. Ibland tänker jag att jag inte ska anta den utmaningen utan enbart skriva för barn- och unga. Men så gör jag hela tiden nya försök ... 

Nummer två i vad som är jobbigast i skrivprocessen och faktiskt det allra svåraste, rent skrivtekniskt, är redigeringsarbetet. Det som kommer allra sist, när boken är antagen vid förlag. Det allra bästa hade varit att kunna lämna ifrån sig det arbetet helt och hållet på en redaktör som ger sina kommentarer som jag sedan kan arbeta vidare utifrån. Men så ser det inte alltid ut. Det beror på vilket förlag man blir antagen vid. För mig blir här testläsare viktiga eftersom jag inte vill/kan betala en lektör eller en redaktör. Trots testläsare vilar förstås ändå mycket ansvar på mig som författare. Jag vill att det ska bli rätt.

Man kan ju tycka att jag som författare och lärare borde ha koll på det här med svenska skrivregler, men det får jag erkänna att jag inte alltid har. Jag är petig, jag är noggrann och jag är en ordpolis. Men i den egna texten blir jag dels hemmablind, dels vill jag ha den där konstnärliga friheten som inte alltid går hand i hand med skrivregler. Men för den sakens skull vill jag att mina böcker ska vara läsbara, det vill säga, att texten ska flyta på väl. En sak som jag älskar när jag skriver är bland annat upprepningar för att förstärka en känsla. För mig blir det effektfullt samtidigt som det för läsaren, har jag upptäckt, blir tjatigt. Gränsen är hårfin och det måste jag lära mig ... 

Svårt, svårt, svårt.