Äntligen är den här, tredje och avslutande delen i serien Vargatider. Den här gången serveras den som en riktig tegelsten. Läs mer om Det sjunker i isen här och Högt flyger fåglarna här. Just nu slalomläser jag inte mindre än tre böcker samtidigt som jag också skriver (mer än) aktivt på eget manus, men jag kunde helt enkelt inte hejda mig när jag fick hem boken. Jag var helt enkelt tvungen att kasta mig över första kapitlet och nu kommer söndagens smakbit från kapitel två.När Werner försökte knuffa tillbaka satte Elsa av i språng. Trots att Werner bar den tyngsta ränseln hade han inga svårigheter att hinna upp henne. Han stötte till henne med full kraft men fångade upp henne så att hon inte skulle falla. Innan han släppte taget passade han på att stjäla en kyss.
Gertrud försökte att inte låtsas om dem. Hon huttrade till och drog i hundskinnspälsen hon hade över axlarna. Den luktade lite märkligt, men såg fin ut och värmde åtminstone lite grann. De hade fyra ränslar på fem, så att de skulle få vila ryggen ibland. I dag var det hennes tur att vara utan.
s. 18 ur Dit inga vindar når av Linnea Dunér.
Fler smakbitar här
Äntligen börjar också jag må bättre och bättre. Jag tycker att hjärnan är med mig mer än för bara några dagar sedan. Då var allt fortfarande kaos. Nu mer samlade tankar som går att hålla ihop. Mina värden är fortfarande under all kritik, men värken börjar släppa - långsamt. Det är tröttsamt med konstant smärta. Samtidigt är jag fortfarande vaken minst två timmar varje natt även om jag ägnar den tiden åt att föra fram min handling och göra anteckningar till mitt manus. Det gäller att smida medans järnet är varmt, kreativiteten finns och framförallt - tillfälle ges. Jag är positiv i tanken. Det är det viktigaste och ljuset finns i sikte. Och inte bara för att våren är på väg. Jag håller fortsatt tummarna för att kroppen svarar väl på ny behandling och inte reagerar negativt mot medicineringen. Det är starka grejer och livslångt aber ...
Tack för smakbiten, och krya på dig <3
SvaraRaderaDet skjer meg og at jeg ikke klarer å la være å begynne på en ny bok :-) Jeg leser som regel en 8-10 bøker samtidig, men da er de til ulike situasjoner. En lydbok for eksempel til når jeg reiser, en bok på nattbordet, en på lesebrett, en på mobilen, en i sta ... osv. osv. Noen av dem er som regel bøker jeg sliter med å komme videre i og som derfor får en pause.
SvaraRaderaHa en riktig fin søndag!
Jag har förstått att denna serie ska vara mycket uppskattad. Tack för smakbiten och ha en fin söndag!
SvaraRaderaHundskinnspäls???
SvaraRaderaSkönt att du känner dig lite bättre. Tack för smakbiten!
Den här serien har jag på min att-läsa-lista. Roligt att höra att du är på bättringsvägen. Tack för smakbit, trevlig söndag
SvaraRaderaSkönt att du börjar känna dig bättre! Hoppas verkligen att du fortsätter på den vägen.
SvaraRaderaStor KRAM!
Tack för smakbiten! Så skönt att du mår allt bättre, då är det nog på rätt väg.
SvaraRaderaTack för smakbiten. Tegelstenar är trevliga när det är bra läsning. :)
SvaraRaderaEn helt underbar bokserie. Jag tycker jätte mycket om den. Skönt du mår bättre ha en fortsatt trevlig dag kram Nina
SvaraRaderaslalomläsning funkar ibland, tack för trevlig smakbit.
SvaraRaderaVem har en hundskinnspäls? Tack för smakbiten! Skönt att höra att du börjar känna dig lite bättre. Hoppas det fortsätter på samma väg.
SvaraRaderaLåter bra att du mår lite bättre nu.
SvaraRaderaTack så mycket för den smakbiten.
Kram Carin
Känner igen författaren, men har inte läst något av henne.
SvaraRaderaTack för smakbiten, vad skönt att du mår bättre
SvaraRaderakänner inte igen varken författare eller titel. Tack för smakebiten! med den energin och viljan du har kommer det säkert att bli bra med tiden
SvaraRaderaTack för smakbiten. Hoppas den positiva utvecklingen fortsätter för dig!
SvaraRadera