
Det är inget nytt. Min storebror lockar alltid fram de känslorna hos mig, och varför skulle han inte göra det? Om det är något jag tror på lika mycket som Familjen går först så är det Var rättvis. Jag är alltid rättvis och sanningsenlig, oavsett hur smärtsamt det är, och den smärtsamma sanningen är att Jake är den lyckade och jag är den misslyckade. Han är den som startade ett import-exportföretag utan en penny från någon annan. Han är den som gjorde sig en förmögenhet på sömlösa trosor som han sålde till en lågpriskedja. Han är den som har den flashiga bilen och visitkorten och en magisterexamen i företagsekonomi (nästan).
Jag är den som tog ett lån av mamma ("vårt arv", som Jake alltid kallar det) och försökte starta en cateringfirma men misslyckades. Och som fortfarande inte har betalt tillbaka pengarna.
s. 20 ur Tjänster och gentjänster av Sophie Kinsella.
Fler smakbitar här
Äntligen en ny Kinsella. Jag har precis börjat läsningen, men märker redan nu att det kommer att bli trevligt. Som vanligt när jag plockar upp en bok av henne.
I övrigt lunkar dagarna på så där sommarlovssött som jag älskar. Jag har inte varit ledig så länge, ändå är jag totalt dagsvill och det är ren tur att jag kommer på att det är söndag i dag och alltså dags för en söndagens smakbit. Så härligt att vara lite lost i kalendern. Att inte ha några som helst tider, egentligen, att passa utan att kunna ta dagen som den kommer. Är jag kaffesugen gör jag mig en kopp. Vill jag sätta mig och skriva på mitt bokmanus gör jag det. Vill jag ta en behaglig siesta i soffan eller på trappen, gör jag det. Vill jag med liten gå på smultronjakt i trädgården gör vi det. Vill jag piffa hemma ... ja, men du fattar! Sommar, sommar, sommar. Ljuvligt.