måndag 17 september 2018

Ljusets dotter av Elisabet Nemert



Nu har jag läst ännu en fantastisk bok av Nemert. Hon kan verkligen konsten att väva ihop en berättelses alla trådar och jag älskar det faktum att hon skriver historiska romaner. Den här gången skriver hon om en makes och faders makt och misshandel av såväl som hustru och barn och om vilken inverkan det psykiska och fysiska våldet har på dem alla. Det är en stark bok.

Egentligen vill jag genast kasta mig över nästa av hennes verk, samtidigt som jag vill suga på karamellen så mycket som möjligt. Jag väljer därför att sprida ut hennes böcker över tid. Det är härligt att veta att jag har något riktig bra att se fram emot.

Det är sent 1700-tal och Edsbergs slott i Sollentuna sjuder av liv. På ladugårdsplanen samlas drängarna och traktens torpare för att tilldelas dagens arbetsuppgifter, fiskare lägger ut sina nät på Edsvikens vatten, i köket styr kokerskan över en rad pigor och från slottets salar hörs glada röster.

I den unga Marias liv är glädjen emellertid en sällsynt gäst. Hennes far, som är förman på Edsberg, styr sin familj med järnhand och tvekar aldrig att låta knytnävarna tala. Hans brutala uppfostringsmetoder har gett Maria en höftskada och hennes haltande gång och bortkomna sätt är ständigt föremål för grymma skämt och trakasserier.

Den enda ljuspunkten i Marias liv är musiken; då hon sluter ögonlocken och lyssnar till den mäktiga orgeln eller till spelmannens sprittande musik tonar skammen, ensamheten och hjälplösheten för ett ögonblick bort. I hemlighet lär sig Maria att spela fiol och en kväll får hon av en slump möjlighet att visa de danslystna edsbergarna vad hon kan. Föga anar hon att en ny väg nu håller på att öppnas i hennes liv, en väg som ska föra henne till Stockholm och Gustav III:s hov.



Elisabet Nemerts
Ljusets dotter
Historiska media
recensionsexemplar
ISBN: 9789175454689
Finns hos Adlibris och Bokus

3 kommentarer:

  1. Har läst så mycket gott om Nemert på olika håll i år men jag är fortfarande skeptisk. Tror det har att göra med att det, som här, är historiskt. Men vem vet, jag kanske sätter tänderna i den ändå.

    SvaraRadera
  2. Av någon anledning så har jag svårt för historiska romaner men jag tror faktiskt att jag ska ge denna en chans!

    Kram och tack för tipset.

    SvaraRadera

Tack för din kommentar. Jag blir så glad. Ha en fin dag och välkommen tillbaka.