torsdag 2 augusti 2018

Småstadspuls av Karin M. Karlberg



Jag blev genast nyfiken när jag såg det lockande omslaget till Småstadspuls. Vid första anblick förväntade jag mig en lättsam och trevlig läsning, men tyvärr blev det platt fall. Jag drog öronen åt mig redan när jag läste det gedigna persongalleriet och för mig blir allt bara snurrigt. Inte så som jag vill att en bra feelgood ska vara.

Småstadspuls har en bra grundberättelse, som jag tror hade vunnit mycket på att bantas ner till att handla om ett fåtal människor att lära känna på djupet.

Ett plus får berättelsen eftersom Karlberg har valt att låta feelgood flörta med spänning, varför handlingen inte alls blir så där rosaröd och nästan overkligt lätt och romantisk som viss feelgood kan bli. Nu blir det mer verklighetstroget, även om berättelsen enligt mitt tycke saknar ett djup.

Det är sommar i småstadsidyllen Sandköping. Unga Fanny är less på sin trista sambo och det oglamorösa jobbet som kassörska på Sunes Livs. Kanske kan flirten med den stiliga pensionären och lottovinnaren Gunnar på sikt ge henne och sonen en lyxigare tillvaro?
Ebbas trauma i tonåren är en hemlighet som varit smärtsam att bära på under alla år. För att dämpa sin ångest frossar hon hejdlöst i kakor emellanåt, trots att hon vet att hon inte borde för sin diabetes. När Ebba en dag får ett gammalt dokument av sin senila mor ställs hon inför ett mycket svårt val.
Stadens årliga fototävling närmar sig. Kärleken spirar mellan läraren Helena och prästen Olle, som båda är engagerade i det kulturella jippot. Men alla verkar inte uppskatta deras relation, och frågan är vem som egentligen förföljer Helena.
Småstadspuls är en rapp och spännande feelgoodroman med humor, färgstarka karaktärer och kluriga kopplingar.

Karin M. Karlberg
Småstadspuls
Bokförlaget SOL
recensionsexemplar
ISBN: 9789188611178
Finns hos Adlibris och Bokus

4 kommentarer:

  1. Tänk att jag tyckte heller inte om denna! Och tvärtemot dig tycker jag att spänning som blandas med feelgood blir sådär. Då är det inte feelgood längre enligt mig. Renodlat är bäst!

    SvaraRadera
  2. Då tackar jag för den varningen!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Kanske kan vara något.
    Kram Carin

    SvaraRadera

Tack för din kommentar. Jag blir så glad. Ha en fin dag och välkommen tillbaka.