lucka 4

Innan snöfallet började tillta i går kväll tog jag mig till saluhallen och gjorde mina julinköp och nu väntar en bit skinka, vörtbröd, glögg och dadlar på mig därhemma tillsammans med en liten gran, stillhet och … ja även ensamhet. För trots alla mina böckers magiska världar och olika karaktärer som ständigt omger mig kan också jag, vid sällsynta tillfällen tack och lov, förnimma känslan av ensamhet. Speciellt så här kring jul.

Nu har det hunnit bli sen eftermiddag och det är den tid på dagen då de allra flesta är i färd med att avsluta sina arbeten och skynda hem till en sprakande brasa och en god middag. Kanske med en efterföljande kopp kaffe eller en varm mugg choklad, en pläd över benen, en spinnande katt i knäet och en älskandes hand i sin.

Nog för att jag är en smula hungrig men jag har egentligen inte bråttom att lämna butiken. Ingen väntar på mig. Inte sedan mina föräldrars bortgång och sedan min fästman annullerade vår förlovning och min syster flyttade. Deprimerande nog finns där ingen som kommer emot mig vid dörren och sveper in mig i en varm famn. Ingen, mer än ett tomrum har saknat mig. Jag har inte ens en katt och varje gång min blick söker sig till spiraltrappan är det som om mina fötter fylls med bly. 
Jag är helt ensam och kan lika gärna ge mina potentiella kunder lite tid till.

 Tid att hitta hit i snöstormen.