torsdag 14 december 2017

lucka 14


Uppe i min lägenhet packar jag ner en bit skinka, ost, vörtbröd, karameller och saffransbröd innan jag, efter en viss tvekan, tar en bunt ljus med mig ner i butiken.


När jag återvänder har Julia och Greta rest sig från fåtöljen och stämt upp i vacker sång. Tonerna förtrollar och det ligger ett magiskt skimmer över scenen i min butik. Mikael finner jag stå lutad mot en bokhylla. Armarna är korslagda och ett leende spelar i mungipan i det att han koncentrerat vilar blicken på Julia och Greta. Han ser nöjd ut, tänker jag. Som om det här vore hans verk. Jag stannar upp ett ögonblick och inser med ens att jag skymtar fler människor där nere. Skuggor från två gestalter faller över golvet. Häpet drar jag efter andan. Det ser precis ut som … Det är ... men det kan inte stämma. Det är bara minnesbilden av mig och Lucy och det faktum att det är julafton i morgon som knockar mig helt och får mig ur balans. Det är bara skuggorna och ljuset som spelar mig ett spratt. Och för att jag känner mig ovanligt ensam. Det är bara det, intalar jag mig själv och blundar och ruskar på huvudet för att skingra minnet. 

2 kommentarer:

Tack för din kommentar. Jag blir så glad. Ha en fin dag och välkommen tillbaka.