själakistan - ann rosman

Nu är det ett bra tag sedan sist jag läste en deckare. I somras senast, tror jag. Nu på jullovet var det dags igen. Valet föll på Själakistan av Ann Rosman. En för mig ny författare att göra bekantskap.

Jag kommer garanterat att läsa fler av hennes böcker. Betyget blir:

⭐⭐⭐⭐⭐

På bokens framsida står det "Jo, visst är hon lik Camilla Läckberg - men Ann Rosman är snäppet vassare." -- Dagens Nyheter. Och ja, Ann Rosman är inte bara snäppet vassare än Camilla Läckberg, hon förtjänar inte ens att bli jämförd med Läckberg om du frågar mig. Läckberg kan en konst och gör den bra. Hon marknadsför sig och drar in pengar. Men hennes författarskap hänger jag inte upp i granen direkt. 

Men tillbaka till Rosman. 

En skolklass gör en makaber upptäckt under en klassresa till Carlstens fästning i Marsstrand. Liket efter en kvinna i medeltida kläder och utan huvud påträffas vid den gamla Offerstenen. Samma dag gör fru Wilson en lika makaber upptäckt då hon får syn på ett kvinnohuvud i sin trädgård.

Den rättsmedicinska undersökningen visar att huvudet och kroppen inte hör ihop och det står klart att man har att göra med en mycket kylig och kalkylerande gärningsman. 

Kriminalinspektör Karin Adler och kollegorna Folke och Robban befarar att det kan finnas fler offer och snart får polisen i Trollhättan upplysningar om ännu ett makabert fynd. En styckad kvinnokropp - utan huvud.

Nutid vävs ihop med dåtid så att två historier löper parallellt med varandra och ökar på spänningen men ganska så snart gissar jag mig till vem gärningsmannen är ...