tisdag 8 maj 2018

Bortanvinden av Frida Hallberg


Bortanvinden har samma typ av längtan bort - och att få slippa undan som Hallbergs tidigare romaner. Ämnet är högst aktuellt och jag känner igen mig i den här längtan efter något större. Något mer hållbart. Det är en bestående känsla efter att ha varit utbränd ett flertal gånger. I vanlig ordning är det nära till naturen och Hallberg målar upp den bra. Dock kommer jag inte riktigt in i berättelsen, vilket kan bero på att det är fel genre för mig.

Lo drömmer att hennes älskade berättar att han dött. När hon vaknar ligger hon på sjukhus efter en bilolycka. Det han sagt är sant. Efter att hon sålt gården flyttar hon till sin kusin Sabina i Rosaberg. Där bor hon i en husvagn och försöker hitta ett sätt att leva vidare. Hon lär känna Oskar som berättar om en vän som påstod att hon funnit vägen till en annan verklighet. Lo bestämmer sig för att hitta dit. I sökandet hamnar hon hos korparna på bergets topp. Tillsammans med dem återfår hon lite av sin förlorade livsvilja. Och snart är hon vägen till den andra världen på spåren.Sohlamel vandrade i årtionden för att komma undan sorgen efter sin bästa vän. Han flydde under så lång tid att han förlorade kontakten med Jorden och hennes läkande famn. Men sorgen fanns kvar. För så länge han trodde att det var hans fel att vännen dött kunde han inte gå vidare, hur långt fötterna än bar honom.Bortanvinden är en magisk relationsroman som handlar om sorg, skuld och längtan att slippa undan. I en värld där Vinden talar och Jorden pulserar under fötterna. Där världsresenärer blir till kråkfåglar, Verklighet möter Overklighet och där vi kan fråga oss om vad som är vilket.Vi får återse Vilja, Maldin och Nehv från Jag ropade och Sabina och Elwen från Den du var. Frida Hallberg skriver jordnära fantastik. Berättelser som tar oss utanför verklighetens gränser. Bortanvinden är hennes tredje roman.

Frida Hallberg
Bortanvinden
Fåglar förlag
recensinsexemplar
ISBN: 9789163947261
Finns hos Adlibris och Bokus

1 kommentar:

Mamma C sa...

Verkar bra, tycker jag.
Kram Carin