söndag 29 januari 2017

hemma hos bettan

Min favoritgenre, även om jag är en rätt god allätare, är trots allt feelgood. Genren som är en sån underbar avkopplande läsning och en varm flykt från vardagsstressen. 

Nu fick jag chansen att läsa Hemma hos Bettan av Eli Åhman Owetz (tack Bokfabriken för recensionsexemplar) - en feelgood-roman med lite Gran Lit-känsla (ordet är en kombination av granny mormor/farmor och literature) eftersom huvudpersonerna alla stadigt närmar sig de sextio - även fast bara en av dem har barn, men inga barnbarn. 


Hemma hos Bettan handlar om de tre barndomsvännerna Bettan, Carina och Matte som alla har fastnat i en grå vardag där åldern börjar ta ut sin rätt. I alla fall när det handlar om att konkurrera på arbetsmarknaden och göra sig attraktiv nog att få behålla ett jobb. Bettans dröm är att öppna en inredningsbutik men hon fortsätter idogt att arbeta som busschaufför, Carina erbjuds ett avgångsvederlag från sitt chefsjobb och Mattes författarkarriär vill inte riktigt ta fart. 

De bestämmer sig för att resa tillbaka i tiden. En tid då känslan av att allt var möjligt genomsyrade dem. En tid då de var unga och allting låg framför dem i ett skimmer av hopp och tro. De reser tillbaka till Bettans sommarställe där allting en gång började. Plötsligt har de öppnat en retro-retreat för tilltufsade själar.

Jag som inte var född på 70-talet kan inte riktigt relatera till de här retroprylarna eller musiken men förnimmer ändå känslan av att vara ung, odödlig och med vägar av oändlig möjlighet framför. Den känslan är precis vad retro-retreaten vill förmedla för alla dessa tilltufsade själar. För det behöver man inte ha upplevt 70-talet.

Det är första gången jag läser en bok av Eli Åhman Owetz. Jag påbörjade En sommar på luffen som ljudbok för ett tag sedan men kom aldrig riktigt in i handlingen. Inte för att den inte verkade bra, utan mer för att uppläsaren och jag inte klickade. Det är ack så viktigt. Efter Hemma hos Bettan är jag dock sugen på att läsa alla hennes tre andra böcker. Med andra ord skippa ljudbokslyssnandet och läsa dem som riktiga böcker.

_______________
⭐ ⭐ ⭐ ⭐ ⭐ 
Eli Åhman Owetz
Hemma hos Bettan
ISBN: 978-91-76294-00-0

torsdag 26 januari 2017

babyrace av katerina janouch


Efter Björnstad kände jag för en riktigt härlig feelgood-läsning och valet föll på Babyrace av Katerina Janouch. Det är första gången jag läser något av henne och jag blev inte besviken. 

Sandra och Emily är bästa vänner i trettioårsåldern, båda två singlar och deras chanser att träffa en man verkar liten. I alla fall för Sandra som knappt har tid över för sina vänner. Under en middag med Emily erkänner de att bebissuget har satt in och den biologiska klockan tickar ... Efter några glas kommer Emily på den briljanta idén att de ska ha ett babyrace. Den av de båda som först blir gravid vinner. Genast börjar de båda sätta upp regler för tävlingen. 

En så söt och charmig berättelse. Påminner lite om Sophie Kinsellas sätt att skriva, vilket är ett stort plus.

_______________
⭐⭐⭐⭐⭐
Katerina Janouch 2015
Babyrace
ISBN: 978-91-7579-123-4
Recensionsexemplar från Bokfabriken

måndag 23 januari 2017

björnstad av fredrik backman


I alla Fredrik Backmans romaner finns ett uns smärta, men där har också alltid funnits humor och värme som väger upp. Björnstad är hans hittills djupaste bok fylld med smärta och allvar. Backman skriver med ett sådant stort och unikt författarskap där han målar med både ord och känslor. Här finns förvisso värme också, men knappast någon humor så är det vad man är ute efter är Björnstad inte boken att välja. Ändå är det just boken som alla bör läsa, anser jag.

Allt handlar om en stad, om hockey, ett lag, en klubb, om lojalitet, grupptryck och manlighet. Om vikten att vara sammansvetsad och aldrig ensam. Och så handlar det om just det. Att våga gå mot strömmen och stå upp för vad som är moraliskt rätt. Att våga vara ensam.

______________
⭐⭐⭐⭐⭐
Fredrik Backman 
Björnstad
ISBN 9789164204967
Köp exempelvis hos Adlibris eller Bokus

lördag 21 januari 2017

den som väntar på något gott

Jag fick slut på läsning här hemma och slut på energi att orka ta mig till biblioteket (däremot har jag reserverat några spännande titlar där) så paketet från Bokfabriken i dag var extra välkommet.


Två titlar hade jag önskat själv och så skickades det även med en surprise - Hemma hos Bettan som ska bli kul att få läsa. Men först av allt hugger jag in på Babyrace nu när jag lyckades mota bort det mesta av huvudvärken och "bara" är trött för tillfället.

Vad läser du för tillfället?

fredag 20 januari 2017

sune i fjällen av sören olsson och anders jacobsson


På jullovet såg jag filmen tillsammans med familjen och nu håller jag på att läsa boken (två kapitel kvar) för eleverna i min klass. Bok- och filmmanuset skiljer sig åt till viss del. I filmen finns till exempel inte lillasyster Isabelle med alls och dejten som Sune försöker "hjälpa till med" är i boken mellan hans storasyster Anna och skidläraren Adrian och inte alls mellan Sophie och Santos som i filmen. Men visst flimrar filmscenerna förbi när jag läser. Många elever har också sett filmen och kan relatera. 

Men, jag föredrar nästan uteslutande boken framför filmen. Hur är du?

__________
⭐⭐⭐⭐
Sören Olsson och Anders Jacobsson
Sune i fjällen
ISBN 9789176210086
Köp ex hos Adlibris eller Bokus

torsdag 19 januari 2017

i väntan på veckans bästa dag

Även om jag skulle misslyckas med att lära mina elever någonting (vilket jag såklart inte tror för ett ögonblick, men ändå) har jag i alla fall lärt dem något mycket viktigt!

Som en elev sa till mig idag:

- Sara, imorgon är det Veckans Bästa Dag.
- Jaa, det är det!

För övrigt har det varit en minst sagt slitsam vecka. Tre dagar in hade jag ännu inte lyckats få till någon rast. Igår arbetade jag elva timmar. Idag kunde jag skrapa ihop i alla fall nästan tjugofem minuter rast, men så övertid på det då tillbudsrapportering behövde skrivas och några mail behövde svaras på. Vilket fick ske efter arbetstid då ingen annan tid fanns. Så ja, jag längtar till imorgon.

tisdag 17 januari 2017

sagolunden av sofia bergting


Jag fick hem Sagolunden av Sofia Bergting som recensionsexemplar från Bokfabriken. Passar utmärkt för barn i bokslukaråldern 9-12 år eller som högläsningsbok. Jag och Engla brukar varva och turas om vem som läser för vem om kvällarna. Mysstund.

Det är en lagom läskig och mycket spännande spökhistoria som utspelar sig i och i skogarna kring ett gammalt barnhem. Boken får en stark 4 av 5 i betyg.



_______________
Sofia Bergting
Sagolunden
Recensionsexemplar Bokfabriken
⭐⭐⭐⭐ 


måndag 16 januari 2017

kaffe med rån


Det här är verkligen en trevlig och mysig kriminalkomedi som lite grann går i stil med Hundraåringen som steg ut genom fönstret och försvann, tycker jag. Lika dråplig om än inte lika seg som Hundraåringen bitvis kunde vara. I Kaffe med rån möts vi i stället av en härlig pensionärsliga med uppfinningsrikedom och lust till förändring. Varför har dömda brottslingar det bättre i fängelse än en skötsam pensionär på ett äldreboende? Det är dags för förändring.

Men i samma Hundraåring-anda möts vi också av några härligt slöa och trögtänkta poliser som, låt säga, högst troligt bidrar till att brotten blir så perfekta.

Helt klart en trevlig lässtund.

____________
⭐⭐⭐⭐
Catharina Ingelman-Sundberg
Kaffe med rån
ISBN 978-91-7503-217-7
Köp hos exempelvis Adlibris eller Bokus

lördag 14 januari 2017

downshifting

Så har det gått en vecka efter jullovet och redan är jag tillbaka på den plats där jag var innan lovet. Farligt nära den där väggen av utmattning som jag varit inne i tre gånger tidigare i mitt liv. Illavarslande. Hela veckan har jag kommit hem och lagt mig som en blöt trasa i soffan och sovit en stund och sedan suttit där orörlig ... Och i torsdags kom migränen igen som håller i sig ännu. Det är inte så jag vill leva.



En förändring måste till, så mycket fattar jag. Jag fattar bara inte hur. Att gå ner i procent hade för stunden varit underbart men dels tänker jag långsiktigt på pensionen och dels tänker jag i nuet där varje krona behövs och vi inte har råd att låta mig gå ner i tjänstgöringsgrad. Jag tänker downshifting och hur underbart ordet klingar men tänker samtidigt att det krävs en viss stadig grundinkomst för att kunna ha råd att trappa ner. Man måste så att säga vara lite rik först för att kunna ha råd med att förlora lite inkomst. För det handlar om att konsumera lite mindre. Leva lite billigare. Och om man då redan gör det?


onsdag 11 januari 2017

ensam kvar


Den här boken är jag sugen på att läsa. 
En driven psykologisk spänningsroman som väcker frågor om verklighet och fiktion.

Jag brukar inte läsa thrillers men det är något med den här handlingen som lockar mig. Jag tänker lite Hungerspelen-look-alike fast med en vassare thrillertappning. 

Handlingen:
En miljon dollar till vinnaren. En kvarts miljon till tvåan. Hundratusen till trean. Teveprogrammet, den påkostade realityserien I mörkret, lockar många sökande. Tanken är att de sammanlagt tolv deltagarna ska försöka överleva i den otillgängliga vildmarken i New England. 

Zoo är en av deltagarna. Hon är trött på sitt enahanda vardagsliv och längtar efter utmaningar och spänning i sitt liv. Här möts hon av tuffa utmaningar, den ena svårare än den andra. När maten inte räcker får deltagarna lära sig att överleva på ekorrar och andra smådjur, bygga vindskydd och rena vatten. Produktionens programledare, inslagsproducenter och assistenter finns oftast i närheten och övervakar de tävlande. Dolda kameror och mikrofoner finns uppsatta runt deras olika läger. Fram till en dag då de inte syns till längre ...

Det är tyst och öde i den djupa skogen. Zoo fortsätter att kämpa sig fram. Hon är ensam nu, utan sitt lag.

Under vägen möts hon av förstörda hus och bilar, krossat glas, krockade bilar och omkullvälta bussar - och så den envisa stanken förstås, överallt. Hon tänker att teveteamet har gjort ett riktigt bra jobb. Men ... sakta kryper en känsla över henne, en insikt och bilder av det hon sett flimrar förbi. Kropparna, likt dockor, och vad betydde lappen hon såg på marken? Epidemi ...?

Ett starkt obehag kommer över henne. Hon måste hitta hem. Nu gäller det överlevnad på allvar.

söndag 8 januari 2017

mercurium - av ann rosman

 

Jag har precis läst ut Ann Rosman's sanna historia om Metta Fock - den enda kvinnliga fången på Carlstens fästning. 1802 står Metta Fock Ridderbielke (oskyldigt) anklagad för giftmord på sin make och två av deras fyra barn. Mot sitt nekande döms hon att sitta isolerad på Carlstens fästning tills hon erkänner eller går under.

Samtidigt löper en parallell nutidshistoria där trådarna vävs samman med Mettas. 2011 hålls en storslagen maskerad på fästningen. Gräddan av Sveriges societet är där och innan kvällen är över har två personer mist livet. Portarna har hela tiden varit stängda och låsta. Ingen har kunnat ta sig in - eller ut. Kriminalinspektör Karin Adler kallas till platsen för att ta reda på om mördaren finns bland de 94 gästerna ...

_______________
⭐⭐⭐⭐⭐
Ann Rosman 2012
Mercurium
ISBN 978-91-7475-066-9
Köp den ex. hos Adlibris eller Bokus



lördag 7 januari 2017

en dröm som består

Ibland får jag såna sjuka mack-cravings. Allt från geggiga smörgåstårtor till toast och sandwish och ja, typ alla mackor! Nån som är lika macktokig som jag?



Nu under julledigheten har jag kunnat kolla teveprogram jag när vardagen rullar igång igen bara kan drömma om att ha tid/ork att titta på. Bland annat har jag sett Diners, Drive-ins and Dives ... och blivit superhungrig samtidigt.

I ett avsnitt besöktes en smörgåsrestaurang och det måste ju ändå vara drömmen! Riktigt goda och matiga mackor. Synd bara att jag äter glutenfritt. Det brödet är inte alls lika spännande och drömmen om den perfekta smörgåsen går lite i kras. Ibland glömmer jag mig (eftersom jag inte har celiaki) och tänker att jag nog kan fuska men kroppen tar stryk direkt. Musklerna blir svaga och jag får värk i dem. Att jag aldrig lär mig. Så nu är det strikt glutenfritt igen som gäller. Det är inte värt att fuska. Men mack-drömmen alltså, den består.

torsdag 5 januari 2017

sanning och skvaller


Gillar man Stolthet och fördom och Jane Austen, ja då blir man nog nyfiken på den här boken. Jag blir i alla fall så den står på min "att-läsa-lista".

Curtis Sittenfeld levererar en historia i modern tappning och tar sig an ämnen som klass, kärlek och familj. Familjen Bennet från Jane Austens Stolthet och fördom - i nutid. Hur kul?

Kan bli flopp.... Eller hur lyckat som helst. Jag väljer att tro det senaste. 

onsdag 4 januari 2017

tomheten

Du vet tomheten som kommer efter att man har läst ut en riktigt bra bok?!
Den tomheten!

Ah ... what to do? Välja ny bok ... det är alltid så svårt efter en riktig go'bit. I stället ägnar jag mig åt att ändra designen lite smått på bloggen. Och så kan jag lika gärna måla ett lager till på Englas sovrumsväggar.

Har du tips på någon riktigt bra bok? Jag är kräsen.

Ja, ja, på bilden är det Engla och inte jag som målar men ...

belgravia - julian fellowes

Av Chris fick jag den bok jag önskat mig i julklapp.
Belgravia - av Julian Fellowes.


Jag gillar böcker med intriger och spänning som för fram berättelsen i ett stadigt tempo. Och jag gillar happy endings.

Samtidigt tycker jag mycket om Jane Austens böcker och teve-serien Downton Abbey.

Här har du Belgravia - med alla dess ingredienser.

Boken får
⭐⭐⭐⭐⭐ (⭐)

Det är egentligen omöjligt att få sex stjärnor av fem möjliga
men den här boken lyckas.
Julian Fellowes lyckas.

Läs den!

_________________
Printz Publishing
Julian Fellowes
Belgravia
ISBN 9789188261458
Köp hos ex Adlibris eller Bokus

tisdag 3 januari 2017

hej då solen, vi ses i maj


Som jag har saknat solen! Jag tycker att det har varit exakt som i den där trådlösa-lurar-reklamen där de vinkar hej då till solen "Åh, vinter! Hej då solen, vi ses i maj" tillräckligt länge. Mörker och en massa moln är inte min melodi. Nu behövde vi tack och lov inte vänta ända till maj. I vanlig ordning räckte det med att vi tippade över till januari och det nya året för att himlen skulle bli hög, klar och blå. Och solen stråla.


På tal om januari kom jag på att det var dags att byta månadsbild i min fina tavla från Kalenderkungen. Allt annat julpynt är kvar ännu ett litet tag så jag reagerade inte på att månadstavlan var julig. Tänk om januari kan bli lika snöig som på tavlan ...!



Synd bara att Chris typiskt nog jobbade på kontoret dagen då solen sken som bäst. De två stora drog i väg till respektive kompisar men jag och Engla bylsade på oss och tog med oss Alvin ner till sjön en stund. Ljuvligt. Jag ser gammal ut, haha, men det är bara för att jag kisar ovant mot solen. Annars har jag gått ungefär så här hela lovet. Osminkad och med håret i en oborstad knut på huvudet, eller som här, rufsigt under en värmande mössa. Det är LEDIG för mig. Och total avkoppling.




måndag 2 januari 2017

sida två

Vi njöt ett oerhört lugnt nyår. Vid tiotiden gick jag och Engla och la oss i stora sängen men strax innan tolvslaget vaknade jag av alla smällare och gick upp till de stora barnen. Vi stod en stund i fönstret på andra våning och såg ut mot staden och fyrverkerierna. Till slut vaknade även Engla och kom upp till oss. 

Sen tog det ett tag att somna om igen och tidigt på morgonen åkte jag för att hämta Chris på jobbet - och gick och la mig en stund igen sen. 


Nu har jag en veckas ledighet kvar att njuta av och ladda batterierna på. Jag är så trött.
Men med bra mat, mycket sömn och vila och lite promenader (idag skiner solen) hoppas jag att jag kan komma på fötter igen.

Nytt år - nya möjligheter.