måndag 8 maj 2017

lykttändaren av pontus ljunghill


Jag läser sällan kriminalare men nu finns det en hel massa som är nominerade till Årets bok 2017. Jag vet inte hur jag ska göra, om jag ska läsa dem eller inte. Mitt mål är att läsa alla de nominerade böckerna men jag hade helst läst alla serier i kronologisk ordning. Kriminalromaner är oftast (för att inte säga alltid) fristående men har en självklar tendens att låta de bestående karaktärerna (kriminalarna till exempel) leva sina liv i en obeständig parallellvärld vid sidan av. En värld jag fascineras av nästan mer än själva mordet och jakten på mördaren. 

Lykttändaren läste jag i alla fall. Pontus Ljunghill har tidigare gett ut En osynlig, den har jag inte läst, men det kändes ändå inte som en omöjlighet att läsa Lykttändaren först. Kanske är de inte ens en serie där kriminalarna är desamma?

Hur som helst. 

Det här är en historisk kriminalroman som utspelar sig i Stockholm under tidigt 1900-tal, vilket tilltalar mig. Den är förstås brutal, vilken kriminalroman är inte det?, men den är inte lika brutal som om den skildrat i dag. På något sätt känns historian mer finstämd och artig, även när det handlar om mord och ond bråd död. Man är ni och fröken, frun och herrn med varandra, även om man sen klubbar ihjäl varandra ...

Jag har lagt min röst på den här boken en gång. Man får rösta en gång varje dag fram till 20 augusti. 
_____________
⭐ ⭐ ⭐ ⭐ 
Pontus Ljunghill
Lykttändaren (2016)
Wahlström & Widstrand
ISBN: 978-91-462-300-83 
Köp hos Adlibris eller Bokus  


3 kommentarer:

Mittgodastefinaste sa...

Älskar kriminalare, tack för tipset!

Kram Jenny

Ama de casa sa...

Just nu är jag mer för feel-good än för kriminalare. Har kanske med årstiden att göra :-)

★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare & doula ★ sa...

Jag är inte heller så mycket för sånt där, jag är lite för feg ;). Jag ska se skräckfilmer men inte filmer som handlar om människor som dödar varandra. Jag kan läsa böcker som handlar om vampyrer men inte böcker med mord. Det blir liksom för verkligt för mig.