lördag 31 oktober 2015

buuuu ...s eller godis

Det är så surt ... varje gång jag har tänkt mig sovmorgon slår jag upp mina blå i very arla morgonstund och sen ligger jag där och är otålig på klockan för att den inte är "acceptabel sovmorgontid" så att jag kan stiga upp, haha. Konstigt att jag inte kan sova ut någon gång. Speciellt i dag känner jag mig trött och det kommer högst troligt behövas en rad stora latte för att komma i ordning med knoppen. 


Har krupit upp i mitt älskade soffhörn nu och tänker ta en lugn förmiddag med en bra bok innan jag kör igång dagen. Barnen ska sminkas läskiga och jag ska tagga utgång är tanken. Blev lite rastlös igår när jag satt hemma i myskläder med ett glas vin (kan vara skönt ibland men igår kändes det ensamt och tråkigt) och började styra upp något som jag hoppas blir av i kväll. Jag gillar spontanitet!

Vad gör du idag?



fredag 30 oktober 2015

halloween på liseberg


Efter jobbet igår var det inte läge att ramla ihop i en trötthög under värmefilten. Barnen kom ner till min skola i centrum en sväng igår också, mycket trevligt, men sen var det snabba ryck hem för en överraskning som tack för att de städat och fixat fint hemma - och för att göra något kul tillsammans på lovet så klart. 

I år var första gången som Liseberg öppnar upp för Halloweenfirande och vi var nyfikna att se vad det var för något jippo. Halloween är alltid mysigt - om man håller det på rätt nivå (ingen överdrift gällande skrämsel, bus och tiggeri av godis, nej tack!) och Jul på Liseberg brukar alltid vara lyckat. 


Parken var fint pyntad men jag måste säga att de nog får snäppa upp Halloweenfirandet till nästa år för att inte tappa kunder. Spökhusen var till exempel helt stängda när vi kom för att det var för mycket folk. Det är ju lite därför man åker dit ... Jag tycker att det borde varit mer runt omkring i parken (mer så som Jul på Liseberg) - kaninerna skulle ha kunnat vara utklädda till häxor, spöken och så vidare ... lite godisregn (som det tydligen är på dagen men borde löpa över hela öppettiden) med mer med mer ... det är bara fantasin som sätter stopp här. Brainstorma!!! Bättre upp tack.

Ändå hade vi en mycket mysig eftermiddag och kväll. 



Och så lyckan när Liam lyckades pricka in stjärnvinsten i Tobleronehjulet - heja heja. Själv stod jag envist vid Anton Berg's hjul och tänkte satsa dubbelt upp på min tursiffra 6, nämligen 66. Vad blev stjärnvinsten? Nummer 6 naturligtvis ... För att göra en lång historia kort och summa summarum och allt det där - hade jag satsat på min magkänsla varje gång hade jag förutom Tobleronevinsten gått från Liseberg med hela tre stjärnvinster. Två Anton Berg och ett stort keramikfat. Nåväl ... här ska moffas Toblerone i helgen! Och lite Center, men dock ej stjärnvinst ... haha.

skapa förändring

Det gäller väl helt enkelt att ... fatta mod och våga.


torsdag 29 oktober 2015

sista chansen att lyfta sig

Nu är det bara att hålla tummarna ...
Jag var uppe och pratade med min chef, dels för att jag ville be om att få semester beviljad (ja, en "rehabresa" till sol och värme är nu bokad) och då halkade vi per automatik in på min kropp och hälsa. Nu i veckan när min avdelning ska gå på utflykt - not so good for me - går det att ordna att jag går över till "min andra avdelning" där jag normalt sätt alltid gör fem timmar per vecka. Så det blir en dejt med mina andra kära kollegor vilket jag ser fram emot. Såna saker pratade vi om, jag och min chef. Vilka förändringar som kan göras för att det ska fungera så optimalt som möjligt - och då gled vi osökt in på det här med lärarlyftet ... Om jag kommer in på slöjd (och allra helst även bild) får jag fler ämnen och möjligheten att vara ännu mer i skola/undervisning och ännu mindre på fritids/gå-stå mycket. 


Jag trivs i båda verksamheterna men allra helst i skolan. Det är där jag hör hemma med tydlig struktur och rutiner. Fritids blir lite för fritt för mig. Jag fladdrar liksom iväg i allt det fria och får svårt att hålla fokus på verksamheten och min roll däri. Lite svårt att förklara men jag tycker oavsett att det är viktigt att vara tydlig med vad man vill (bara man vet vad man vill) och att försöka skapa en förändring till just det. Och skolan med dess undervisningar och lektioner - det är där jag vill vara i så stor utsträckning som möjligt. Så ja ... snälla, håll tummarna att jag kommer in på de två lärarlyftskurser jag sökt. Det här är sista chansen att lyfta sig som lärare.

onsdag 28 oktober 2015

den bästa uppfinningen

En fördel med att jobba lov är att man frångår sitt vanliga schema och får ett så kallat lovschema där planeringstiden räknas bort och dagarna därmed kortas. I och med det fick jag i dag sovmorgon och började inte jobba förrän halv nio. Med vintertiden färskt i bagaget vaknar jag tidigt (och blir extremt trött tidigt på kvällarna) så jag får tid att krypa upp i mitt älskade soffhörn under min minst lika älskade värmefilt och kan därmed hinna tanka på rejält med värme innan det är dags att ta sig till jobbet. Några sidor läsning hinns också med så det är värsta lyxen.

Idag hälsade mina barn på några timmar på mitt jobb - kul för dem att se var och hur jag jobbar. Mycket uppskattat. Och nu sitter jag här igen, i mitt soffhörn under min värmefilt. Det tar på kroppen att vara igång en hel dag så nu är det lite vila som pågår under tiden som maten lagar till sig i ugnen. Värme alltså, det måste vara den bästa uppfinningen.


dreaming


tisdag 27 oktober 2015

tycka om hösten

Vad jag önskar att jag kunde tycka om hösten, för visst är den fantastiskt fin just nu? Speciellt i år när det knappt har regnat alls och alla träd bara sprakar av färg i solen. Men det är svårt att tycka om något som gör så ont.

Förutom de inflammerade lederna har jag ont i precis hela kroppen. Det liksom ömmar i huden, över revbenen, längs ryggraden, i nacken ... det gör ont i duschen av vattnets strålar och det gör ont att torka kroppen torr med handduk. Det är en konstig känsla där jag aldrig tidigare har varit. Ont - och jag är så trött på det nu. 


feelgood

Ibland får jag pocketcravings ... och feelgoodböcker kan jag helt enkelt inte få nog av. Det är snyggt med böcker i hyllor! Klickade hem Hundra omistliga ting från en av mina favoritförfattare - Dillon skriver så bra tycker jag. Och så har jag länge varit nyfiken på Åsa Hellberg så det fick bli två av henne också ... 

Feelgood är en favoritgenre.
Vilken är din?


måndag 26 oktober 2015

studiedag

Vi har haft studiedag med en inspirerande föreläsning på förmiddagen och arbetslagsplanering på eftermiddagen. Det är höst utanför min skola ... som överallt annars så klart. Höst ute och höst inne i min kropp. Jädrar vad jag har ont idag och då har jag ändå bara suttit ner mesta delen av tiden. Hur det ska gå att jobba med elever i morgon, det är en fråga för sig. Just nu mår jag inte bra alls. Värre än jag gjort på hela veckan jag varit sjukskriven så ja, jag ligger illa till.

Vill inte behöva sjukskriva mig i morgon men att jobba med en kropp som inte fungerar ...?


dear god

Jag tänker positivt i alla situationer så länge det bara går men ibland får jag mig en törn. När det går så lång tid av smärta, när jag inte ser någon progression utan tvärt om ... det blir en regression. När tiden går och smärtan aldrig tycks kunna ta slut igen. När jag kämpar och kämpar och kämpar - med ett leende - men tillslut kämpat mig så trött att jag bara vill gråta. Jag vill tänka positivt, jag är positiv. Men ibland får jag mig en törn och smärtan sätter sig på själen.

Dear god.


Jag önskar mig en frisk kropp bortom värk och inflammationer. Jag önskar mig helhetshälsa och mig själv tillbaka till gymmet - till ett riktigt härligt styrkepass som ger endorfiner och lyckorus. Tillbaka ut i naturen på långa snabba promenader med frisk luft i lungorna. Jag längtar tillbaka till en kropp som är välsvarvat trimmad för att jag tar hand om den, inte svag och tunn för att kortisontabletterna äter upp mina muskler. Jag vill vara ... frisk.

Det önskar jag mig idag.

söndag 25 oktober 2015

läslov

Visst låter det härligt att kalla november- eller höstlovet för läslov i stället? Älskar tanken på vila och massor av tid som ger chans att läsa böcker och umgås. Ungarna har precis gått på lov nu men jag ...

... jag "tog" mitt läslov veckan innan jag (genom att till sist kapitulera och sjukskriva min onda inflammerade kropp) och hann med att läsa:








Det har varit fantastiskt och en ynnest att "unna" sig att sitta under värmefilten i en hel vecka och bara läsa och skriva. Det är länge sen minsann som jag hann med att läsa fem böcker på bara en vecka och det har varit underbart härligt. Samtidigt är det ju inte över - kroppen! Mitt "läslov" är över för jag har inte lov att sjukskriva mig längre än en vecka på egen hand. Jag skulle som avtalat hört av mig till min sköterska i slutet av veckan men nåddes av beskedet att hon inte var på plats ... men kroppen. Den finns kvar med all sin smärta och stelhet och ärligt talat är jag rädd för att gå till jobbet imorgon. Jag längtar dit, ja. Men bara med huvudet. Inte med kroppen. 

Kanske är det tur att vi "mjukstartar" med studiedag i morgon så att jag i alla fall får chans att sitta mycket. Sen får jag helt enkelt se vart det bär hän (eftersom jag har semestertjänst jobbar jag på lov). Kan i alla fall säga så mycket som att så snart jag får semester beviljad reser jag iväg till sol och värme, snabbare än pronto. 






lördag 24 oktober 2015

sponsrad video: avsnitt 6: singellivet

Sverige är tydligen det land som har flest singelhushåll och därmed också flest ensamma vardagskockar. Att laga mat ensam och äta mat ensam är något av det absolut värsta jag vet, men i filmen får jag bra tips och idéer på hur jag kan göra det lite roligare i alla fall. Äter jag själv gör jag oftast det i sällskap av sociala medier, det känns lite mindre ensamt då. Men ändå äter jag i rasande fart, nästan kastar i mig maten. Allra helst äter jag dessutom micrade rester så har jag i alla fall sluppit att laga mat i min ensamhet.

Nu äter jag förstås väldigt sällan middag själv, vilket kanske är tur, så deprimerande som jag tycker att det är. Men det händer ju och som sagt, filmen ger några bra tips. Först och främst - vikten av att fokusera på hälsa! Även om det känns tråkigt att laga mat till sig själv är det viktigt att tänka på att äta rätt och hälsosamt. Laga god och näringsrik mat, kanske samtidigt som du pratar i telefon med bästa väninnan eller lyssnar på en favoritpod.

Eller varför inte bjuda in dig själv hos några vänner? Erbjud dig att laga vardagsmaten mitt i veckan. Det blir en win win-situation. Du får sällskap samtidigt som dina vänner slipper stressa och laga mat.

..

det här är ett sponsrat inlägg

idag behöver jag en kram

Igår var jag "tvungen" att ta mig i kragen lite och släpa mig ner på stan. Jag var (är) i behov av ny sofflektyr och då är det kris vill jag lova, plus att jag behövde inom djuraffären efter fågelmat men först blev det en sväng in till The Body Shop för två födelsedagspresenter till helgens kalas. Ja. Lite ärenden helt enkelt och eftersom solen sken och det var varmt tänkte jag att det skulle gå bra men märkte ju hur irritationen steg i takt med smärtan i benen ökade. Den där känslan när fötterna sticker och kliar för att de svullnar upp!

Hur som helst. Stan avklarades och preciiiiiis när jag ska äntra biblioteket stänger de. Så huvudärendet böckerna blev oförrättat och nu har jag bara en bok kvar i hyllan som jag inte har läst ... fatta! Måste till biblioteket idag men kontentan av gårdagens lilla äventyr är att jag har mer ont i dag än innan. Just nu känns det som en hopplös återvändsgränd och jag är lite ledsen. Ja.

Jag funderar på hur i sjuttsiken jag ska klara av att gå till jobbet på måndag. Visserligen en dag full av möten eftersom det är studiedag, så det blir nog mycket sitta av. Men jag behöver liksom halvligga under en värmefilt för att må som allra bäst i kroppen och ja - jag kan inte låta bli att känna mig lite låg och lite ledsen trots att jag alltid försöker se livet från den allra ljusaste sidan.

Idag behöver jag en kram. En stor.


moa lignell

Yeey, äntligen har Moa Lignell släppt sin nya platta, Ladie's Man. Just nu lyssnar jag som en tok på den på Spotify. Skön feeling.
Duetten hon gör tillsammans med Plura är fantastisk ... bland andra bra låtar. Härlig musik att ha på lågt i bakgrunden när man läser, jobbar vid datorn eller sitter och äter.


Läste dessutom att Lignell ska ge sig ut på turné tillsammans med Melissa Horn. Inte fy skam.



fredag 23 oktober 2015

tyst minut

Idag går tankarna till anhöriga, elever och lärare till offren för skoldådet i Trollhättan. Det brutala, det fruktansvärda ... det är med chock jag läser om händelsen och försöker ta den till mig. En lärare och en elev brutalt mördade, fler skadade. Skolorna i grannkommunerna, så som min arbetsplats, har höjd beredskap och jag känner att jag vill vara på plats. Inte enbart som lärare utan också i egenskap av någon som sitter med i skolans krisgrupp. Jag vill göra något! Något för att stoppa hatbrott, något för att hjälpa människor som flyr den enorma krisen i världen. Vi måste alla hjälpa till. Vi måste stå enade. Vi måste vara mänskliga. Visa värme. Det går inte att hata för hat leder till missunnsamhet och osanningar vilket i sin tur får ödesdigra konsekvenser. 

Världen är bara vår till låns och vi är alla människor. 


köpa nytt och rensa ut

Det är lite farligt att sitta hemma med onda ben men frisk i övrigt - alltså ingen feber som gör att jag inte orkar. Farligt i den bemärkelsen att det är väldigt lätt att börja nätshoppa av ren tristess. Sen att jag har en bra bok och dessutom själv skriver både artiklar och bokmanus är en annan femma. Lätt att hamna i shopping ändå.

Jag klickade bland annat (äntligen) hem en loose fit. Just den här är slimmad och loose på en och samma gång vilket är viktigt för mig. Är byxor för loose tycker jag att jag ser tjock ut. Som en jättebebis. Och det är inte alls snyggt. Sen blev det några linnen och blusar också, men sånt är alltid bra att ha.

Förresten borde jag å det snarare ta och rensa ut min garderob. Där finns hur mycket som helst som aldrig används och som skulle komma bättre till pass för någon annan. Köpa nytt och rensa ut.


friday morning, brainstroming

Drabbades av värsta blodsockerfallet i morse precis när jag sagt hej då till ungarna så det fick bli en snabb frukost och sedan en tur tillbaka till sängen. Låg under täcket en stund och fokuserade bort huvudvärken och smärtan i kroppen och pratade med bästa väninnan i telefon. Herregud så kul dagar hon varit med om ... hennes lycka bubblade över även till mig. Härligt.

Nu har jag precis hasat mig upp och hamnat ... inte helt otippat under min värmefilt med en latte. Tänk ändå, om kroppen ville vara med och leka? I stället är det huvudet som går på högvarv i alla möjliga olika slags kreativa idéer, vilket visserligen inte är fy skam men jag börjar bli trött på att vara Sara 90 år nu. 

Jag måste, måste, måste komma på ett sätt att bo på Teneriffa åtminstone under större delen av vinterhalvåret. Nån affärsidé som kan dimpa ner så jag kan göra slag i saken?
Brainstorming.


torsdag 22 oktober 2015

en god soppa

Den senaste tiden har jag totalt snöat in på värmande soppor av olika slag. Det är ju så gott, enkelt, nyttigt och lätt att variera. Jag har börjat intressera mig för Ayurveda - man kan vara antingen mer Vata, Pitta eller Kapha (finns vissa tester att göra om man vill ta reda på vad man är och hur man kan leva utifrån den informationen för att må som bäst). Jag är inte så förvånande mest Vata som bland annat kännetecknas av frusenhet - jo man tackar - så värmande soppor är en bra bas för en Vata som älskar värme. Det hade varit kul att gå en kurs i Ayurveda för att ta reda på ännu mer. Det är viktigt med en hälsosam balans i livet ... men en god soppa tycks vara en bra start i alla fall.

Favoriterna är en mustig tomatsoppa, thaisoppa med sting, rikligt med skaldjur och citrongräs eller en skogssvampsoppa. Gärna med en vitlökssmörsdrypande glutenfri baguette till. 
Mums.


sponsrad video: inredaren tipsar #6: lura ögat med runda hörn

Jag tycker om att få enkla små smarta inredningstips om hur jag kan förnya hemma så att inomhusmiljön blir mer smidig, praktisk och trivsam. Ibland känns det som om man försöker få plats med onödigt många prylar och möbler på alltför liten yta och det skapar kaos och oreda snarare än hemtrevnad och funktion. Helst skulle jag vilja plocka ut allt, sortera och sedan i lugn och ro föra tillbaka de allra finaste tingen bara. De som spelar en betydande roll för mig, antingen genom funktion, form eller färg - eller en kombo. Och sen låta de andra tingen gå vidare till någon annan som vill och behöver dem mer än jag.

Det där med runda hörn är ju intressant, speciellt om man gillar Feng Shui. Att aldrig stagnera i hörnen där lätt dålig energi annars fastnar. Utan försöka runda av och mjuka upp. Och kanske ska man dra med rollern i taket och måla högblankt för att ytterligare lura ögat?! Jag är i alla fall helnöjd med att vi valde högblanka vita luckor i vårt kök. Det är pyttelitet och behöver allt ljus det kan få.

..

det här är ett sponsrat inlägg

envishet, styrka, drömmar och mål

Idag tänker jag starta upp med att göra en lista. Alla borde göra en lista. En lista över drömmar (och det är viktigt att ta med alla drömmar, även de som kanske aldrig kommer att förverkligas utan alltid förblir just drömmar), en lista över önskningar och förhoppningar men också en lista över saker som inte är bra och behöver plockas bort eller förändras. Den här listan kommer sedan hela tiden att finnas med och förändras över tid. Liksom livet förändras och drömmar och mål tar nya former, nya krafttag eller kanske helt fejdar ut. 

Det här är ett konkret och tydligt sätt att sätta ord på vad jag vill med livet. Och sen är det bara att gå tillbaka i arkivet, plocka fram listan och förhålla sig till just det - det som får mig att må bra.


onsdag 21 oktober 2015

alldeles för länge

Jag är så trött och just nu undrar jag hur jag någonsin ska orka något annat än att vila. Det slår kanske lite extra hårt eftersom jag haft en sådan energi och vilja ett bra tag nu. Eftersom jag kämpat och kämpat och då blir liksom tröttheten och känslan av att vara en blöt trasa bara ännu värre. Lite som en käftsmäll - och jag känner mig lat. Som att jag flyr från mitt ansvar som samhällsmedborgare bara för att jag behöver vila.

Men så kommer jag till insikt. Att det är ju faktiskt precis tvärt om. Jag har varit stark och envis alldeles för länge. 

Nu igen.


Idag hjälper mig Underbara Clara att sätta ord på det

godmorgon

Godmorgon - mitt i veckanonsdag. 

Jag inleder dagen med en latte och en god smoothie. Även om mitt fokus var annat fick jag tillslut kapitulera, kasta in handduken och inse det klokaste i att sjukskriva mig veckan ut. Någonstans måste jag vara snäll mot mig själv även om envishet är en aldrig så god dygd. Ibland kan den också bita en hårt i svansen och då tar allt så mycket längre tid. Så det är vad jag har gjort nu - meddelat min administratör om min frånvaro. Trist, för jag hade en del möten inbokade i veckan. Aldrig kul att behöva avboka. 



Efter en nästan onödigt varm dusch har jag nu krupit upp i mitt soffhörn igen. Under min värmefilt med en bra bok i närheten och med Alvin som sällskap. Det kliar i fingrarna efter att få utföra lite jobb, skriva en artikel, skriva en bestseller, öppna en webbutik, köpa lägenhet på Teneriffa ... eller helt enkelt "bara" boka en resa till sol och värme. Det hade varit så välbehövligt just nu. När jag ringer min sköterska i slutet av veckan enligt avtalad plan ska jag be henne framföra min undran till min läkare - hur eller om jag kan söka en rehabiliteringsresa. Jag vet ju att sol och värme gör underverk för min kropp och att kyla och väta har precis motsatt effekt. Jag har en nästan hundraprocentig diagnos ... så jag hoppas att jag har rätt att i alla fall få söka. Det klokaste mot kroppen vore såklart att bo på exempelvis Teneriffa under hela vinterhalvåret men rent praktiskt går det ju inte bara att knäppa med fingrarna och göra slag i den saken.

Hoppas inflammationerna snart ger med sig och allt känns stabilt igen. 

tisdag 20 oktober 2015

no progress

Tyvärr gör jag just nu inga framsteg alls med mina ben, men jag tänker ändå att den dagen kommer. Någon gång. Till dess dricker jag näringsrika smoothies, massor av latte och plöjer böcker. Jag har precis plöjt ut Kepler's Eldvittnet ... två dagar tog det och nu har jag stuckit näsan i Lucy Dillon's Tango för vilsna själar och jag tänker att jag ska landa i nuet, i vilan och faktiskt (trots smärtan) njuta av att jag har tid att läsa böcker - alla de där pocketböckerna som samlats på förväntansfull hög - i rasande fart och att jag får tid att stolpa upp mitt feelgooddrama. För någonstans finns kreativiteten, energin och lusten att skapa något vackert av ord och känslor. 

Livet är bra härligt - trots allt.

sponsrad video: nya touran. familjebilen som gör alla glada.

Som trebarnsmamma, många gånger dessutom som en curlande handbollsmamma på långkörningar med en halv laguppställning i bilen, samt med en hund är en stor och bra familjebil oerhört viktig. Det är viktigt med komfort och säkerhet och att bilkörningen känns rolig, lagom utmanande och smidig. Backkamera till exempel - den som uppfann det är min gud. Utan backkamera vore ... ja, bilkörning vore helt enkelt bra mycket svårare. Nu behöver jag inte fokusera så mycket för kameran - och ja, jag litar blint på den - gör liksom jobbet åt mig. Nya Touran är full av såna här multimediafinesser som är så viktiga för bilkörningen, för själva känslan. Här gör man inte heller avkall på varken säkerhet eller komfort. Utrymmet är stort både för bilförare och passagerare. Helt enkelt fullt av sånt som gör alla glada.


..

det här är ett sponsrat inlägg

alice i underlandet

Vi har äntligen bestämt oss för kökstapet! Ett beslut som fått sjunka in som så många andra.

Det är kul att gå bananas inom rimliga gränser. Den här vitbottnade tapeten är exakt vad jag menar. Svarta björkstammar - alltid björkstammar - en fågel, en hatt som hänger från en gren ... en glödlampa och den engelska flaggan som får tankarna att rusa iväg till Alice i Underlandets härliga magi. Diskret men bananas. Den här tapeten åker upp på köksväggen ...

Fördelen med att tapetsera bara en liten vägg ovanför diskbänken är att det går att gå just bananas. Resten av rummet är vitt och täcks till stor del av pärlspont.  


måndag 19 oktober 2015

soffhäng

Nu börjar barnen droppa in från skolan så vi kör R.E.M på Spotify och lite läsläxa här i soffan. Multitaskar dessutom med egen bok (en "ny" Keppler) och ett utkast på någon form av feelgood-drama. Blev så sugen på att skriva lite igen och det gäller att smida medans järnet är varmt.

Hej hej från soffans divan.


day off

Jag hoppas att det ena tar ut det andra så att jag i alla fall hamnar på plus- minus- noll ... Just nu måste jag äta kortisontabletter som kommer att göra mig superenergisk (märkte av det redan i går då jag speedläste en roman). Därför tar jag tabletterna till frukost förståeligt nog. Dock, när jag äter kortisontabletter får jag inte äta mina inflammationshämmande värktabletter för lederna så kroppen brakar ju ihop i en smärtsam hög bara. Och så kan jag inte sova för att jag har så ont och blir så stel och svullen. Låt energin hamna i våg! Dagen kan jag tackla lite bättre eftersom jag kan smörja in mig med värmande liniment, gosa ner mig under min värmefilt och därtill har fler intryck att fokusera bort från smärtan med, annat mot ett mörkt sovrum. Så det är vad jag ska roa mig med idag. Jag har en dag off ... vilket jag borde haft för länge sen, men är man envis så är man men just nu går det inte att använda den här kroppen till något annat än vila. Och vila. 

Hoppas du får en riktigt bra måndag och ny vecka.


söndag 18 oktober 2015

ta hand om mig

Jag förstår inte varför jag inte köpt dem tidigare men igår hamnade de äntligen i shoppingkassen - världens goaste, mjukaste och varmaste fleecebrallor att hasa runt i hemma med onda ben. Helt enkelt perfekt och faktiskt rätt så glamoröst i sitt icke glamorösa tillstånd. Har smörjt in de värst onda lederna med värmande liniment och känner mig som Sara 90 år. Nästa vecka kommer att inledas av minst två sjukdagar också. Jag har totalt kapitulerat och min envishet orkar inte hålla stånd längre. Dumma, dumma kropp.

Nu ska jag gömma mig under min värmefilt med Jojo Moye's Sophies historia och en stor latte. Det är min söndag det. Hur spenderar du dagen?

fleecebrallor H&M, linne Cubus

gympics

Vi brukar alternera mellan "stora" gymmet och det "lilla slitna" alldeles här intill just för att variatio delectat och för att maskinerna till viss del skiljer sig lite. På stora gymmet fokuserar jag mer på cardio och ben, på det lilla slitna mer på överkropp. På grund av ond, trött och inflammerad kropp har träningen länge blivit haltande, till mitt psykiska välbefinnandes stora sorg och förtret, men nu har jag tränat två dagar på raken (torsdag och fredag) med mest fokus på torson. Så snart inflammationerna i alla benleder går ner ska jag dessutom börja simma igen. Känns skönt - så skönt att jag bestämde mig för en ny gympic, haha. Tror jag tog min senaste bild precis när jag började gymma för snart ett år sedan, så nu var det verkligen på tiden utan att känna sig fåfäng. Jag ser ju resultat. Jag är på god väg att ta mig dit där jag kroppsligt vill vara. Stark, smal, hälsosam och med ett psyke som också mår rätt väl ... hoppas jag. Jag är inte ute efter att bygga muskler, men att bli seg och stark och hålla fettet borta. Slimmat och format är snyggt.

Idag blir annars en dag i fleecebrallor, linne, tjocka mockasiner och under min värmefilt med en bra bok. Kroppen är hopplös - som en trasa. Nu när jag går på kortisontabletter för min inflammerade mage får jag inte äta antiinflammatoriska värktabletter för mina leder och då rasar de ju ... I förlängningen ska kortisonet kanske hjälpa lederna också, men inte just nu i alla fall. Så snart allt är över för den här gången går jag till någon alternativ läkare som kan hjälpa mig naturlig väg med kosthållning. Våga vägra läkemedelsindustrin!


lördag 17 oktober 2015

a chance to catch up

Ibland blir jag mörkrädd för mig själv och min jakt efter ... vad? Inte ett bättre liv, för ett bättre liv ska vi alla sträva efter att leva, hela tiden. Men att jag ibland är beredd att bara kasta mig ut handlöst utan att egentligen kanske tänka. I have got to live to find my way. Så är det nog, men inte till vilket pris som helst. Inte på så sätt att jag försakar vissa delar utan mer som en stadigvarande och ja, kraftig förändring bort från det som inte är så bra och till det som blir ett (ännu) bättre liv. Det är så många tankar att brottas med just nu och som sagt, ibland blir jag mörkrädd för mig själv. Jag undrar om det är något fel med mig? Alltså, något som kan förklaras med avsaknaden av en trygg, kärleksfull och harmonisk uppväxt, avsaknaden av alla utvecklingsstadier (för jag tror att man måste igenom dem alla för att bli en hel människa, och jag har måst försaka många av dem i min anknytningsfas till exempel), kanske någon form av psykisk sjukdom?, vad vet jag? Ibland är jag bara så på med energi och tankar som inte riktigt tänker, andra perioder går jag långt in i mig själv bland de mörkaste dalarna där det är så vedervärdigt hemskt att vara. Där är jag ledsen, ensam och livrädd utan energi. På toppen, allra högst på toppen, är jag inte heller mig själv men där någonstans på väg upp mår jag som allra bäst och skulle kunna försätta berg om det vore så. All energi är min, men samtidigt känner jag mig personlighetsförändrad just högst upp på toppen. Vägen dit upp är som allra bäst, om jag bara lärde mig stanna halvvägs ungefär. Vad ... vad är det för fel på mig och hur ska jag lära mig att leva med mig själv och hantera de väldiga topparna och de djupaste dalarna? 

Jag är väl medveten om att många människor lever med toppar och dalar på liknande sätt som jag gör men att också de allra flesta lever i livets normala berg och dalbana. Där det kanske är eftersträvansvärt att befinna sig? För livet är svart och vitt och färgpalett ... såklart. Men för några av oss är topparna högre och dalarna djupare, det går inte att sticka under stol med. Ibland har jag diskuterat med vänner med liknande branta toppar och dalar som jag och huruvida man ska välja läkarens linje och låta sig medicineras för att slippa dalarna, men därmed också försaka topparna som liksom är guldkornet av livet för att bara leva i en jämn gråskala/blek färgpalett ... vill man det? Kanske inte när man fått nosa på det rosenröda på livets högsta topp ... även om man där inte är sig själv.

Åh. 


fredag 16 oktober 2015

ta mig dit

Min kropp är sliten och trött, inte tu tal om något annat. I går tog jag mig till gymmet och körde lite crosstrainer, vilket gick med lite nöd och näppe men såklart var det ingen hit för mina inflammerade leder. Så efter en uppvärmning på mina vanliga ca tio minuter och 100 kalorier fick det bli fokus på överkroppen - inga ben alls. Det är mer mitt psyke och åseneenvishet som tar mig till gymmet. Utan den starka drivkraften hade jag varit en spillra bara. I detta nu. I dag är det samma sak. Gymmet och överkropp väntar. Jag känner inte för det alls, inte just nu, men det ska bli så in i bängen skönt att träna - och känslan efteråt är oslagbar!

I morse när jag var på sjukhuset för lite prover fick jag helt apropå och gratis och allt träffa min läkare vilket i och för sig var skönt och bra men besöket satte griller och tankar i huvudet på mig som jag inte riktigt orkar fokusera på just nu. Om jag ska välja att gå på en (livslång?) behandling eller inte ... och om jag säger nej, vad händer då med min kropp?

Jag kommer hem som en trasa från jobbet och kastar mig under värmefilten varje dag. Fryser och har ont och längtar till en semesterresa ... det får bli så. Jag har semesterdagar sparade och det ska bara klaffa med att skaffa barnvakt i en vecka si så där, för den här gången blir det en resa utan barn. Att bara ligga i solen och läsa, läsa, läsa ... och lite grann prata för det behövs ju också. Det. Till det längtar jag.

Ska dessutom försöka kolla upp, någonstans, om jag är berättigad att söka rehabresor. Varje höst när kylan och fukten kommer är det samma visa. Kroppen brakar ihop. Orkar inte mer ... Värme och sol - ta mig dit nu. 


slöjd i umeå

Nu får det bära eller brista tänker jag. Nu är det sista gången gillt. Sista gången man kan söka lärarlyftskurser och ... jag skulle egentligen ha läst Bild vid Göteborgs Universitet för åk 1-3 den här terminen men det strulade tyvärr nåt kopiöst så det blev inget. Nu har jag sökt till våren men tyvärr finns inga kurser via Göteborgs Universitet. Däremot fick jag chansen att söka Slöjd som är mitt absoluta priomål gällande lärarlyftet just nu. Dock i Umeå med några obligatoriska träffar ... detta avlånga land. Sedan sökte jag även Bild som andrahandsval, via Jönköping så på lite närmare håll ... Men målet är ändå att kunna titulera mig slöjdlärare någon gång i framtiden, så håll gärna några tummar eller tår, vilket som. 


torsdag 15 oktober 2015

sponsrad video: UIP - paranormal activity 5: the ghost dimension - biopremiär 23 oktober

Nu är jag här igen - med en trailer till en skräckfilm. Å, vad jag hyser en sådan tvetydig bitterljuv förkärlek till dem. De lockar mig samtidigt som jag vet hur rädd jag blir. Speciellt skräck där barn är skådespelare. Varför vet jag inte, men kanske är det för att barn ses som så oskyldiga och rena och liksom inte hör hemma i en skräckfilm. Minns när jag såg Barnhemmet ... Jag ser gärna skräck, men helst mitt på ljusan dagen och sedan sover jag med en lampa tänd någonstans i huset. Helst inte ensam heller för den delen. Men å vad jag trots det är sugen på att gå och se den här, Paranormal activity när den kommer på bio. Lite kontrast mot filmen Paddington som jag var och såg med mina elever nu i veckan, haha.

Gillar du skräckfilm eller vad väljer du för genre till dig och popcornskålen?

..


det här är ett sponsrat inlägg

större problem än så

Den bästa skon sedan ever måste ändå vara dr Martens?! Jag har aldrig trivts så bra som i denna känga. Skulle verkligen kunna bo i den sommar som vinter men tyvärr är den lite för varm på sommaren och lite för kall på vintern. Kanske skulle jag unna mig en varmfodrad doc? Finns ju inget värre än att frysa. Men så ett i-landsproblem på det. Ska jag välja svart, brun eller shiraz? De jag har nu är svarta och jag älskar svart. Men kanske kan det vara kul att bryta av med färg under vintern? Eller tröttnar man på brunt och rött? Får svårare att matcha (min oftast väldigt svarta klädsel, haha. Då passar rött förvisso men kanske inte brunt ... fast brunt är snyggare än shiraz och svart är snyggare än brunt men kanske lite tråkigt att ha samma ...)? 

Ja, har man inte större problem än så ... djeez.





sol och bad och värme

Är det bara jag som fryser konstant sedan september tagit slut? Så in i märgen. Inget hjälper. Inte lager på lager med stickat och vantar och hela baletten. På skolgården försöker jag leta upp de soliga platserna att rastvakta på om det nu bjuds någon sol förstås. Inne drömmer jag om ett badkar. Till dess får det duga att sätta/lägga sig under värmefilten och försöka hålla värmen med varma drycker. Drömmer om sol och bad och värme. Vad skönt det hade gjort för mina leder om inte annat ...


onsdag 14 oktober 2015

som man raggar får man ligga

Jag funderar på nästa tatuering. Kanske nyckelbenet? Visserligen är jag inne på att förverkliga min idé om en drömfångare på överarmen/axeln. Samtidigt gillar jag små tatueringar i form av texter like if you can dream it you can be it. Jag är inne på att tatuera in always look on the bright side of life. Men något av nedan ordspråk kanske också skulle passa?! Haha!

Den man ligger med får bädda - rättvist tycker jag.
Den som tar, han har - i ärlighetens namn.
Det man inte minns, har inte hänt - nähä, absolut inte. Inte ens det man minns måste alltid ha hänt.
Det man inte vet, har man ingen aning om - haha, just den här älskar jag.
Det vi inte gör idag slipper vi göra om imorgon - så skönt.
Förtala är silver, förtiga är guld - jag passar bäst i silver och kalla toner.
Gammal kärlek kostar alltid - kanske är det så?
Har man slagit yxan i båten får man ro som fan - ja det får man. Heja heja.
Man ska inte kasta spjut i radhus - haha, nej ta mig tusan ...
Lite stuga kallas ofta stort dass - det stämmer kanske.
Man måste kyssa ånga grodor innan man hittar sitt svin - fast jag drömmer ju om min prins på den vita springaren förstås ...
Som man raggar får man ligga - ja, no regret.
Övning ger träning - haha, right on spot.
Friskt kopplat, hälften brunnet - den här fattar inte jag men det är säkert sant ...




lights in alingsas

Förra årets lights in alingsås överträffade flera år på raken, så även detta år, även om det är ganska så häftigt bitvis. Speciellt sträckan längs ån som blir mystisk, stämningsfull och bitvis ljudsatt (förra året var mycket mer musik och det skapar fin känsla tycker jag). Parken alldeles vid mitt jobb mitt i stan är också rätt cool. Där hänger och slänger bland annat den här gubben.


tisdag 13 oktober 2015

sponsrad video: svensk fågel

Det är klart att man, säger jag och drar hänsynsfullt alla över en och samma kam, vill handla och äta så nyttigt som möjligt. Jag försöker dra ner på det röda köttet rätt radikalt och så snart det inte är gluten i den vegetariska rätten på jobbet väljer jag den. Om det inte serveras kyckling eller fisk förstås, för då tar jag oftast av den. Vegetariskt, fisk och kyckling tänker jag ska vara basen i mina luncher/middagar och sen ska jag bara äta ytterst minimalistiskt av det röda köttet som jag inte tror är nyttigt alls för mig ... eller för någon.

Hur som helst. När du handlar fågel, leta efter den Gula Pippin. Då kan du vara säker på att du får en både godare och nyttigare fågel. Och som sagt, det är klart att man vill handla och äta så nyttigt som möjligt.

..

det här är ett sponsrat inlägg

hur svårt kan det vara

Det slår aldrig fel. Efter en shoppingrunda är det alltid samma (trygga) sak. Favoritfärgerna ljus- eller gammalrosa, vitt, grått och svart är vad som hamnar i kassarna. Häromdagen letade jag en fejkskinnjacka men den snygga jag hittade var alldeles för kort. En decimeter till i midjan och den hade blivit min. Men en (svart) vinterjacka hamnade i kassen samt tre baslinnen i ... ljusrosa, vitt och svart. Det är inte så svårt att matcha en outfit i varje fall. 

Sist jag köpte jacka köpte jag exakt samma som min bästa kompis och i dag hände det igen. Köpte samma, om än annan färg, som min (en annan) kompis. Sen visade det sig att min nya svarta skjorta var ett kap som även min syster gjorde, tur hon valde en annan outfit på vår utekväll, haha. Hur svårt kan det vara? Fast gillar man varann tycker man kanske lika i mångt och mycket?!

Vad shoppar du för färger?
Shoppar du lika dana kläder som dina vänner/systrar? 


söndag 11 oktober 2015

i'm still breathing i'm alive



Jag älskar den här låten, texten, känslan, allt. Älskar hur Sia tar i från tårna och med sån hes tonsäkert låter oss alla veta att hon fortfarande andas. Att hon fortfarande lever. Jag andas också. Jag lever. Och i varje andetag fokuserar jag på mig själv och mina behov. Vad vill jag? Vad behöver jag? Vad söker jag? Och där någonstans måste jag också fokusera på vad jag inte vill för att nå det jag vill, behöver och söker. I knew what I wanted; I went in and got it. Did all the things that you said that I wouldn't. I'm still breathing. I'm alive!


lördag 10 oktober 2015

you can shine


sponsorad video: crimson peak

Jag är väldigt lättskrämd av mig och nästintill hatar skräck och thrillers samtidigt som såna filmer har en speciell dragningskraft på mig. Jag vill ju så gärna! Men aldrig i livet att jag vill titta på dem när jag är själv hemma (knappt så jag vågar titta på trailern nu) utan då är det komedier eller romantiska filmer som gäller. Snart är det halloween och i år har Liseberg öppet för ett riktig skrämseläventyr och jag känner så för att gå - samtidigt som jag känner för att inte gå. Vad är det med skräck?!, haha ...

Den här filmen, Crimson Peak, handlar om en förförisk främling som stjäl ett hjärta (vem har inte varit där?!) och en ung kvinna sveps bort till ett hus på ett berg av blodröd lera. Det är en plats fylld av hemligheter som kommer att hemsöka henne för alltid. Mellan lust och mörker, mystik och galenskap ligger sanningen bakom Crimson Peak.

Vågar du kolla?

..

det här är ett sponsrat inlägg

hem till mig

Barnen har åkt till Skåne med sin pappa för att hälsa på släktingar till dem och Alvin är utlånad till min bästa kompis vilket betyder att jag är helt själv vilket är så.himla.skönt. Igår var det after work med kollegorna på en sportbar med bowling, mat och suffleboard och senare var vi några som gick vidare till ännu en sportbar. Min syster och en kompis till henne slöt också upp men sen mattades det av kraftigt till att bli bara jag och tre kollegor. En himla trevlig kväll med taxi hem till MIG. Jag har sovit som en prinsessa och vaknat av MIG för att JAG vill, inte för att jag blivit väckt av några ljud eller av en hund som vill ut och kissa. Helt enkelt perfekt och exakt vad jag behöver just nu. 

Strax ska jag in till city och träffa en kompis för lite shopping och senare till kvällen ska jag möta upp min syster igen för att gå den årliga ljusvandringen här i stan - Lights in Alingsås. I år är den inte så mycket att hurra för, tyvärr. Har gått halva sträckan, men det ska ändå bli mysigt att få tid med syrran. Vi har en hel del att prata om ...

Kortet nedan fick jag precis skickat till mig från Liam.


torsdag 8 oktober 2015

så skönt att inte vara så jäkla feg

På boendefronten intet nytt ... men jag har iallafall mailat en uthyrare på Blocket Bostad. En 3,5 rok ganska så centralt men med rätt saftig hyra för en singelmorsa som jobbar som lärare. Nåväl. Annars då? Jag har släpat runt på min onda, svullna, stela och inflammerade skitkropp (så som jag gjort de senaste veckorna) och nu börjar jag bli redigt trött. Magen blöder och därtill har jag fått feber. I ärlighetens namn har den här dagen varit en riktig skitdag då jag dessutom konstant frusit arslet av mig. I detta nu sitter jag nerbäddad under min värmefilt och jag rör mig ta mig tusan inte härifrån förrän nattinatti ...

Men! Dagen har också varit så himla bra. Jag får jobba på den bästa skolan med de bästa kollegorna som lyfter och stöttar mig och som får mig att skratta. Även om jag försov mig drabbades jag inte av den där evighetslånga stressen då jag jagade min egen svans utan jag landade tryggt i att jag trots 45 minuters försovning endast kom åtta minuter för sent. Det du. Efter jobbet mötte Indra upp mig och vi tog en fika och shoppade lite. Så värdefullt, de där tiderna tillsammans. Och nu till sist, att ha hittat en lägenhet som jag kanske, kanske får. Jag tänker - att allt sånt där löser sig.

Och hårbilderna då?
Ja, jag känner för en förändring. Jag vill absolut inte klippa mig!, nej, nej. Men jag skulle vilja färga mitt blonda hårsvall. Kanske i rockigt grått, som ett vattenfall. Lite så här, fast tvärt om. Med nästintill svarta toppar eller slingor och sen ljusare och ljusare för att landa i min egen hårfärg i rötterna. Mer som den nedre bilden.

Vad tror du, ska jag våga eller inte våga?

Men guuuu så skönt att inte vara så jäkla feg hela tiden.




sponsrad video: inredaren tipsar #4 : hushållssysslor för hela familjen

Struktur i vardagen - det är viktiga grejer det. Precis lika viktigt som snygg och trivsam inredning. När struktur och inredning kan gå hand i hand på ett alldeles ypperligt sätt, ja då är man verkligen i hamn anser jag. En snygg tavellist längs köksväggen och några griffeltavlor som delegerar uppgifter till alla som bor under samma tak. Det blir ett enkelt kommunikationsverktyg i en upptagen familj där alla har aktiviteter på olika håll och olika tider. För att alla ska kunna hjälpas åt krävs det tydlighet, det krävs struktur och det krävs delegering.

..

det här är ett sponsrat inlägg

onsdag 7 oktober 2015

som en stalker

Jag började dagen lite låg men så blev det bättre vart eftersom. Jag hade bland annat ett så bra samtal med en kollega. Hon har gått igenom samma sak som jag nu gör, även om bakgrunderna till våra respektive skilsmässor inte är desamma. Att gå från tvåsamheten in i ensamheten. Att gå från parmiddagar till att inse att jag inte känner särskilt många singlar alls. Att vara rädd att sitta ensam de helger jag inte har barnen. Till att vända allt det till något positivt för däri sitter styrkan att förändra rätt. Jag måste kanske till en början vara som en igel, som en stalker på gamla så väl som på nya vänner och bekantskaper. Fråga om jag får vara med och leka. Bjuda in till lek. Jag som lämnar tvåsamheten och familjelivet och på ett sätt också ensamheten för att flyga fri och vara social i ett sammanhang jag inte tillhört på så, så många år. Jag kan inte heller räkna med att jag får hänga med om jag inte visar mitt intresse. Jag är ingen ensamvarg, snarare väldigt social som vill vara i farten. I mångt och mycket har jag försökt att landa i tanken på att det kommer att bli bra tillslut. Det är en förändring att gå igenom men när allt har landat in i nya rutiner ... det kommer att bli bra. 

Bara jag får den där lägenheten till att börja med ...