måndag 31 augusti 2015

svart på vitt

För andra året i rad (även mitt andra år som lärare) undervisar jag i en förskoleklass även fast jag är lärare i fritidshem - tillika idrotts-, svenska- och mattelärare och därmed (E. G. E. N. T. L . I. G. E. N) inte är behörig förskoleklasslärare - även fast jag på kunskaps- och erfarenhetsbasis känner mig både kompetens, bekväm, professionell och behörig. Synd att det inte är svart på vitt på papper bara.

Hur som helst har jag insett att jag hör hemma och älskar att arbeta i förskoleklass. Jag vill för alltid vara just här och ingen annanstans. Just nu kan jag faktiskt inte ens tänka mig att jobba någon annanstans än just i förskoleklass.

Jag vet inte hur men på något sätt ska jag fixa det där så att jag blir behörig. Vägen hit där jag är idag har varit minst sagt krokig, svår, underbart rolig, fel och snårig och jag är inte framme än. Men någon gång.


söndag 30 augusti 2015

jag och flicksen

Igår tog vi med oss hela gatan (i princip) och åkte ut till Gräfsnäs för lunch med bostadsrättsföreningen. Det är så mysiga omgivningar där och maten är undergod. Kul också att få lära känna grannarna lite bättre. Några av dem har jag alls inte träffat tidigare trots att de bott här hela tiden (och längre) än vi. Andra var helt nyinflyttade så det passade fint med den här träffen nu för byggstenen gemenskap.

Jag och flicksen tog lite bilder i parken sedan. Är vi nåt lika?



lördag 29 augusti 2015

pinsamt faktiskt

Veckan rasslar i vanlig ordning på i rasande fart och vips så är det helg. Men innan dess ville jag hemma från soffan svara på några jobbmail via telefonen. Jag slutar ändå så där lite lagom tidigt vid tre på fredagar. Svarar en kollega som jag bett om ett lösenord. Hon vill veta vilken avdelning jag jobbar på så jag svarar "Avdelningsnamn" fsk (som i förskoleklass) med vänliga hälsningar... och trycker på sänd. Får ett felmeddelande - mailet har inte gått i väg - samtidigt som jag inser att telefonen avstavat fsk till faktiskt. Peuw* Tur att mailet inte gick iväg. Hade låtit snobbigt och dumt att svara "Avdelningsnamn" Faktiskt som om hon "faktiskt skulle veta exakt var på skolan jag jobbar - faktiskt". Skriver om mailet och är noga med att telefonen låter bli att avstava fsk den här gången. Felmeddelande igen! Och tröttmosig som jag är trycker jag på sändknappen några gånger tills jag tröttnar på felmeddelandena och testar med att mailbomba min fd administratör i stället. Ska man jobba på sin lediga tid ska man göra det ordentligt.

Idag på morgonen tänker jag att jag ska ta tag i de där mailen nu i stället - från datorn och se om det går bättre utan felmeddelanden. Kollar "send-korgen" för säkerhets skull och inser att jag skickat ALLA mail!

ALLA - faktiskt.

Skämsdöden - faktiskt.

Reminder: Jobba aldrig hemifrån en fredag eftermiddag, tröttmosig innan gymmet och endorfinkicken som senare satte in. Jag menar det. ALDRIG! Inte ens om...





fredag 28 augusti 2015

sponsrad video - svensk fastighetsförmedling barncancerfonden

Inget barn skulle behöva bli sjukt och lida. Tyvärr ser verkligheten inte ut som önskningarna och det värsta som kan hända händer ibland. Barn blir sjuka. Barn får cancer.

..

För att stötta Barncancerforskningen skänker Svensk Fastighetsförmedling just nu 5 kronor per visningsgäst på alla bostäder som är märkta med Barncancerforskning. Att gå på visningar är ju kul och kan man dessutom förena nytta med nöje är det ännu bättre. Alla barn ska få chansen att växa upp och må bra. 


Den blå stolen som blivit synonymt med Barncancerforskningen. Låt oss fylla alla blå stolar med glada, friska barn. 

torsdag 27 augusti 2015

bli kvitt dina glasögon och linser

Att ha glasögon eller linser är något jag hittills har sluppit ifrån helt, men den dagen kanske kommer då synen börjar svikta. Men det går ju att klara sig utan glasögon trots allt. Min svåger som förr bar glasögon valde att bli kvitt dem genom en laseroperation. Han är mycket nöjd med resultatet för det är klart; hur det än är går det inte att komma bort ifrån att glasögon eller linser är lite jobbigt. Först att skaffa bågar man trivs i och sedan alltid behöva se till att akta glasögonen från repor eller andra skador eller att vänja sig vid linser och alltid behöva tänka på det. Är så glad att jag slipper och vet att min man gärna också skulle vilja slippa ifrån sina glasögon. Han har testat på linser, men det var inget för honom. Vet att han sneglat på laseroperation han också. Nouvis Ögonklinik utför laseroperationer och det går att boka en gratis förundersökning. I en omfattande synundersökning får du svar på exakt vilken behandling som passar för just ditt synfel och du får träffa din läkare redan där och då. Skapar känsla av professionalitet och trygghet tycker jag.


skinny or fit

Egentligen behöver jag inte orda på så mycket om det här eftersom Malin gör det så bra HÄR. Det är jag i min kropp. Kalla det gener eller något valfritt men jag har alltid kunnat äta "vad jag vill" utan att det syns på kroppen. Sa jag PÅ kroppen? För inuti mår ingen kropp bra av att äta "vad som helst" även om det inte syns utåt. Samtidigt har jag alltid ätit nyttigt liksom också! Alltid. Länge var jag smal för smal var vad jag ville vara. Skinny. 



Men efter tre barn och en ålder som långsamt tar ut sin rätt (haha, det låter som om jag börjar bli gammal?!) har jag gått från smal till att fortfarande vara smal men inte på rätt sätt. Rätt för mig ... Med åldern har jag också fått en ny självbild som måhända är mer hälsosam både fysiskt och psykiskt. Jag vill inte längre vara skinny. Jag vill vara fit. Inte för att jag vill springa omkring naken (haha) utan för att jag vill trivas med mig själv. Fortsätta att trivas med mig själv. Äta, träna, njuta kan sammanfatta mitt "nya" liv. Skinny or fit?

onsdag 26 augusti 2015

mea culpa

I går gjorde jag misstaget att låta tröttheten ta över förnuftet. När jag skulle koka pastapesto gjorde jag bara snabbt och lätt en sats pasta (Chris stressade i sig leftovers innan träningen så det var bara jag och kidsen som skulle äta). Tänkte att jag kunde skippa det glutenfria bara för en kväll så där men ... Så jäkla dumt. Även om jag inte har celiaki så som Chris tål jag inte gluten och det fick jag så klart bittert erfara. Samtidigt får jag skylla mig själv. My mistake. Mea culpa. 

Reminder - låt aldrig stress, trötthet eller tidsbrist låta förnuftet och hälsan ta stryk för lite lathets skull. På tjugofyra timmar borde jag hinna laga till mig lite glutenfri pasta. Det bara är så.
Lessons learned!





glassiga, stressiga magasin

Finns det något bättre än när det dimper ner ett nytt glassigt magasin i brevlådan? Ja. Det gör det såklart men känslan av en ny tidning är ändå himla härlig. Samtidigt som det också ... ja, jag är där igen. Stressar mig! På samma sätt som den där mindfulnessmålarboken jag tillslut köpte för att stressa ner också stressar mig för magasinen och målarboken kräver ju sin tid - bort från annat som jag också vill eller måste hinna med. Himla konstigt det där. Att jag aldrig kan varva ner. 

Fast jag måste säga att jag är så mycket gladare, piggare och mindre stressad nu sedan jag bytte jobb. Jag mår ... bra. Mycket mycket bättre nu än för ett år sedan Även om jag fortfarande är stressad ibland är det inte på långa vägar så som det var då. Och jag vet ju - jag är stressad för att jag har en sjukt hög ambitionsnivå. På jobbet kan jag bli stressad för att jag ibland får känslan av att inte greppa läget och därmed känner mig mindre professionell. Det blir lätt så i början av ett läsår när allt är nytt, både för lärare, elever och föräldrar - speciellt kanske för oss lärare i förskoleklass som tar emot ett helt nytt gäng elever som kommer från förskolor in i skolan vars värld är obekant på många sätt. Det är en progression som jag älskar att få ta del av, därav älskar jag att jobba i förskoleklass. Tänk - att möta dessa nya, små barn och följa dem ett helt läsår av mognad och utveckling. Det sker massvis - och jag får vara med. Det är en ynnest! Jag mår bra. Men stressen är inte riktigt helt borta även fast jag tror att jag börjar bli bättre på att hantera den, läsa av den och därmed tackla den. Tror jag ...

tisdag 25 augusti 2015

sponsrad video: Gina Tricots unika musiksamarbete med Say Lou Lou

..

Höstens denimkollektion från Gina Tricot blandar 70-talets silhuetter med moderna snitt. Say Lou Lou är en dream pop-duo bestående av de svensk-australienska tvillingarna Elektra och Miranda Kilbey. Modevärlden är förtjusta i deras stilsäkra, drömska look med retrokänsla. Tillsammans med Gina Tricot lanserar de nu en stilsäker denimkollektion med blått, romantiskt vemod. 

Kolla in och låt dig inspireras.



sponsrat inlägg

måndag 24 augusti 2015

före- och efterbilder

FÖRE


EFTER


Det blev en helt annan hund! Här på bilden är han fortfarande inte helt färdigklippt. Tassen till exempel ... Från att ha varit en ullig isbjörn/fluffigt får är han nu mer lik en nakenhund. Skönt i sommarsolen.

söndag 23 augusti 2015

get sporty


Jag tyckte att jag startade upp tidigt igår när jag äntrade gymmet vid niotiden och kände mig grymt nöjd med det (med all rätt) men i dag var jag där ännu tidigare. Cyklade hemifrån redan vid sju och mötte Chris som jobbat natt. Idag kände vi för att testa på ett "nytt" gym som inte är nytt alls, inte i den bemärkelsen, men jag har aldrig tränat där. Skönt med cykelavstånd och kul med variation och ett näst intill folktomt gym. Det var jag, Chris och en till där ... perfekt!

En härlig start på dagen för mig (och ett gott men lite jobbigt avslut på nattjobbet för Chris' del). Jag körde på med en massa styrka - fördelen med att cykla till gymmet är att jag redan är uppvärmd och inte behöver köra tid i crosstrainern innan jag går på vikterna. Nu ligger resten av dagen skönt framför mig. En latte ... köra Engla till kalas, ta oss till stranden, stallet, simträningen ...

linne Lindex, shorts Ellos
Funderar på att unna mig lite nya träningskläder. Alltid kul att känna sig snygg. Även när jag svettas på gymmet.

lördag 22 augusti 2015

i hate this mess

Först en snabb latte och strax blir det gymmet för lite morgonträning. Nu när jag äntligen köpt mig en cykel får jag bra/lagom vardagsmotion till och från jobbet (detta i kombination med hundpromenader) så fokus på gymmet idag kommer inte att vara cardio mer än för lite uppvärmning, utan styrka i gymhörnan. Bästa starten på en helg tycker jag. Sen har jag en del att stå i ... Har hyrt en klippare för just nu ser Alvin mer ut som ett får än en pudel, så det ska jag ta tag i - liksom tvätt, städ och lite allmänt plock. Hur det än är, nu när vardagen är igång och alla spenderar mest tid utanför hemmet igen efter ett helt sommarlov är det som om hemmet helt automatiskt förfaller. Jag menar, vem är det som stökar ner när ingen är hemma? I hate this mess! För det inre lugnet måste jag alltså rycka upp hemmet, men sen är det jag som landar med en bok på altanen. 


fredag 21 augusti 2015

glassig lunch

Tog mig utanför skolan på rasten idag för en glassdejt. En perfekt uppstart på helgen. Nu lite jobb vid datorn, sen fredagsmys.  Härligt. 

torsdag 20 augusti 2015

sensommarkvällar

Nu när alla bitar föll på plats så naturligt och utan svårigheter alls, nu när negativt vändes till positivt och jag med glädje ser fram emot ett fantastiskt läsår känns det inte längre lika tungt att sommaren lider mot sitt slut. Men - jag kommer att sakna ljuset om morgnarna och framförallt kanske på eftermiddagarna/kvällarna. Kvällarna som redan nu blivit kortare och med ett massivt mörker redan vid tiotiden. Dagarna känns så ofantligt mycket kortare med mörker än med ljus och även om det är mysigt att kura skymning är jag bra mycket hellre aktiv med kvällspromenader och såna saker som jag drar mig för om mörkret fallit. Hm ...

Det skulle få vara höst och vinter hur mycket som helst om bara ljuset stannade kvar!

pic: weheartit

onsdag 19 augusti 2015

inte i Sverige

Sommaren kom med råge i lördags och då var det härligt att gå ner till sjön en stund. Till och med jag doppade ... fötterna i varje fall för även om det varit varmt nu i flera dagar är vattnet fortfarande isande kallt. Blir nog inget dopp för mig i år. I alla fall inte i Sverige. Har lite semester kvar att plocka ut så vem vet ...

tisdag 18 augusti 2015

Sponsrad Video: Barre SATS

..

När jag ser den här videon blir jag så, så sporrad att åka direkt till gymmet och köra ett pass - oj vad kul det ser ut. Jag som annars är lite av en ensamvarg på gymmet som mer än gärna åker dit själv och kör mitt eget race med en pod i lurarna som stänger ute omvärlden skulle mycket väl kunna tänka mig att prova på Barre (övningar som utförs vid en balettstång. Enkelt, graciöst och grymt effektivt, liksom en sportig form av styrkeövningar inspirerade av baletten - en underbar kombination verkar det som). 

Gillar du att träna pass tillsammans med andra eller är du främst en ensamvarg?
Har du testat Barre som träningsform?

- sponsrat inlägg - 

my bucketlist - hurtigrutten till lofoten



På min bucketlist står ännu en plats med storslagen natur. Näst efter drömmen om Alaska, men inte nödvändigtvis i den prioriteringsordningen kommer Norge med all sin prakt. Jag drömmer om att få resa med Hurtigruten längs med alla fjordar och upp till norra Norge med Lofoten som destination. Tänk vad vackert. Vilken oslagbar upplevelse att få se allt det där. 

Har du rest runt mycket i Norge?
Rest med Hurtigrutten?
Sett Lofoten?

pics: weheartit


måndag 17 augusti 2015

back to school

Back to school! I dag har det nog pirrat i mångas magar, både elevers och fröknars. För egen del har det känts väldigt speciellt, roligt, spännande och utmanande att ta emot alla nya elever. Det är med rak rygg och självförtroende jag blir en av deras fröknar. Måste nästan nypa mig i armen ...


Nu är det vardag igen med rutiner både på gott och på ont. I år har jag ett fantastiskt schema och jobbar dessutom i stan tio minuter med bil, tjugofem minuter på cykel och fyrtiofem minuter med apostlahästar bort från hemma. Trots allt skolstart också innebär tillbaka till ALLA barnens aktiviteter kommer det (troligtvis/förhoppningsvis) i år att kännas lite mindre stressigt. Vårt mission är att middagen ska stå på bordet innan första barnet ska iväg till träning (något vi ofta misslyckades katastrofalt med förra året) och att vi ska ha hunnit fixa läxor och hushållssysslor - allt sånt som alla måste hjälpas åt med för att vardagen ska gå runt så smidigt som möjligt. Nu när jag förändrat jobbsituationen så till den milda grad vill jag inte att min lediga tid ska kännas stressande och ångestfylld för att kraven är så höga att jag aldrig kan nå dem. Jag vill och behöver ha en balans där. No stress!

Hur får du vardagen att gå runt utan att stressa?

pic: weheartit

stillat en längtan



Äntligen dags för ridskolestart

söndag 16 augusti 2015

kickoff

Efter helgens kickoff i handboll är träningsvärken ett faktum och tröttheten massiv. Men taggad, det är hon.

BFF

I helgen sov Engla över hos sina två bästa vänner, ja som händelsevis råkar vara tvillingar så till den milda grad att jag aldrig kan se vem som är vem. Hur som helst var det en liten seger för Engla för hon har provat två gånger tidigare att sova över hos en kompis och båda gångerna har slutat med intensiv mammasaknad runt elva-tiden med hemtransport som enda lösning. Men i natt gick det bra, heja!

Med BFF-halsband. Perfekt att det finns kompishalsband för tre. We Are Bestfriends.

De hade inlett dagen med Hemliga klubbens deckarvandring här i stan med Susanne MacFies Måns och Moa-serie. Uppskattat. Sen lite bad, lek, dans och filmmys och bums, slocknade tjejerna och sov gott. Min stora tjej.

Indra är borta även hon nu i helgen. Det är handbollskickoff med träningar hela fredag, lördag och en bit in på söndag. Ett effektivt och roligt sätt att ställa dygnet till rätta inför skolstart.

chans på ny höstgarderob


Förvisso tillhör jag inte de turgummor som har för vana att ofta vinna tävlingar men tycker ändå att det är synd att gå miste om chansen. Någon gång ska det väl ändå vara min tur?! Just nu kan man tävla om en ny höstgarderob från Lindex här hos Engla. Med skolstarten flåsande i hasorna vore det kul att få uppdatera sig lite. 

lördag 15 augusti 2015

lärarlegitimation

Den här veckan har det rasslat till ordentligt och hänt en hel del yrkesmässigt. Tjänstedator och nyckelknippa, namnskylt och nu senast min lärarlegitimation. Självklarheter egentligen men när bitarna ännu inte är på plats så här i uppstart känns det som om något saknas ... vilket det ju gör men ändå. Ja. Yrkesstoltheten växer med flera centimeter och jag känner mig mer professionell när allt ordnat sig. Dessutom, nu med min lärarlegitimation som täcker tre ämnen är jag taggad att komplettera med fler ämnen. Jag har ju insett att jag trivs allra bäst att jobba i förskoleklass. Tycker det är så fantastiskt och roligt och mysigt att följa de här barnen in i skolans värld. Se dem växa och utvecklas och att få arbeta tillsammans med dem och deras (oftast) stora kunskapsiver. Det är så, så kul. Jag är behörig lärare i F-6 men för undervisning i fritids samt idrott och hälsa. Sen är jag behörig lärare i svenska och matematik i 4-6. Vill utöka min behörighet med svenska och matte F-3 samt gärna teknik, bild och slöjd också. Pratade med min chef om mina drömmar och mål och hon skulle ordna så att jag kan gå med på förskoleklasslärarnas nätverksträffar för att på så vis lägga en god grund till kommande år. Känns så bra med en stöttande, hjälpande chef. 

Det här är kul. Jag är så stolt och glad.


Nu ska jag bara lära känna och bli kompis med min tjänste-Mac också ... jag som annars bara jobbar med PC. 

fredag 14 augusti 2015

drömyrke

Under mellis i veckan satt jag och en kollega och pratade med barnen om drömyrken. Jag berättade att jag som barn, som ungdom, som vuxen, ännu ... velat bli författare och att jag skriver och läser massor för att nå min dröm. Barnen berättade att de ville bli byggare, polis, frisör ... En pojke undrade vad vi fröknar hade blivit, nu när vi inte jobbade med vårt drömyrke.

Vi har ju blivit fröknar och jobbar här med er, svarade vi.

Pojken spärrade förvånat upp ögonen.

Va, här?

Gullunge.

tisdag 11 augusti 2015

läsfrossa

Jag gillar förvisso Karin Wahlbergs och Mari Jungstedts båda deckarserier, den ena som utspelar sig i och vid Lunds sjukhus, den andra på Gotland (samt Jungstedt tillsammans med Ruben Nånting på ön Gran Canaria) hur som helst - nu blev jag för långrandig igen kom till sak!

Till saken - jag har aldrig riktigt snöat in mig på deckargenren även om jag tycker om Wahlberg och Jungstedt. Men ...


Men så trillade jag över Lars Kepler och blev uppslukad i någon slags läsfrossa som var så länge sedan jag kände även om jag läst flera bra böcker den senaste tiden. Jag är fast och skulle kunna bosätta mig på bibliotekets deckaravdelning.

Hypnotisören är den första i en tänkt serie men jag ramlade rakt på Sandmannen som jag fick som pocket. Jag kunde gå på jobbet och längta hem till min bok. Då är det ett gott betyg.

Nu har jag lånat första boken i serien - ja Hypnotisören med andra ord och vill sträckläsa stör mig ej tack. Ja, sen la jag även vantarna på Britt-Marie var här, eftersom jag tyckte så mycket om En man som heter Ove men framförallt Mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman samt en annan bok som bara såg så inbjudande ut omslagsmässigt (hur viktigt är inte det?!) som heter Alibi AB av Christina Larsson, för jag vill inte sträckläsa alla Kepler med en gång. Eller jo - jag vill. Men samtidigt vill jag ha kvar att längta till ...

Vilket är ditt läsfrossartips?

måndag 10 augusti 2015

koka benbuljong och läk din tarm

I jakten på den perfekta hälsan lägger jag mycket fokus på kosten där tanken är att vara så naturlig som möjligt med mat från grunden. Något jag inte tidigare har tänkt på är något så enkelt som buljong och buljongtärningar. Ett perfekt sätt att nå en fördjupad smakupplevelse ... men not so nyttigt kanske. Att koka egen benbuljong däremot är inte bara nyttigare, det verkar också som att det blir bra mycket godare och dessutom är "rätt så enkelt" (jag och stå i kök du vet ...).


På Gröna Gårdar (.se) går det att beställa en egen buljongbox för att underlätta lite kanske. Det är inte så vanligt att vi köper kött med ben i. Boxen innehåller ben från nöt eller lamm och sen kokar man bara benen tillsammans med grönsaker och kryddor. God att dricka som den är eller som bas i soppor och grytor. Min syster har skickat efter en så jag får vänta och se hennes utvärdering (man beställer en buljonglåda och hämtar den i en lokal butik). 

Varför, förutom för smakens skull ska man göra sig "besväret" med att koka egen buljong? 
Här kan du läsa mer men jag ger dig också den kortfattade versionen (mer baserat på varför just jag fokuserar på benbuljong utifrån min egen hälsa och sjukdomshistorik). 

Benbuljong hjälper till att läka en skadad mage och läckande tarm. Anledningen till varför jag vill vara så naturlig som möjligt när det kommer till mat är just på grund av min mage. I dagens samhälle är det inte alls ovanligt med olika mag- och tarmproblem och det finns många anledningar till varför det kan uppstå. Kosten är en anledning. Felaktiga kostvanor, stress, svampinfektioner och stress med mer kan få tarmen att bli skadad och börja läcka igenom osmälta matpartiklar. Det i sig kan skapa stora hälsoproblem och kopplas bland annat till olika allergier och autoimmuna sjukdomar (så som min egen Crohns och inflammerade leder). 



Ett av de viktigaste näringsämnena att läka en läckande tarm är gelatin som utvinns när du kokar egen benbuljong. Gelatinet fungerar smörjande för tarmen och "spacklar" igen hålen som bildats i tarmen på grund av diverse orsaker. Kommer jag att må bättre/bra i magen som nästan alltid värker nu för tiden och därtill undvika fler skov med inflammerade leder är det här ett dundertips. En kastrull kan ju stå och puttra på spisen samtidigt som man (läs Chris) lagar middag. Blir inget merarbete av det ...

Kan en så naturlig kosthållning som möjligt få mig att må bra kan jag även i framtiden undvika medicinering som jag i dagsläget vägrar. Läs bara biverkningarna på den medicin doktorn skulle kunna skriva ut för min Crohns så säger jag bara; släng dig i väggen, det här sköter jag själv


söndag 9 augusti 2015

att slottsnörda bara lite till

Lördagsutflykten?
Ja, jag var bara tvungen att slottsnörda lite till ... fast mer på avstånd den här gången. Vi valde picknick i parken i stället för en guidad tur. Den spar vi till en annan gång, kanske en regnigare dag nästa sommar till exempel. För nu hade vi tur med vädret och då ville vi njuta ute. Hemma duggregnade det men här, närmare kusten var det sol och sommarvärme. Härligt.  


Kring Gunnebo Slott strax utanför Göteborg är det så vackert. De har stora fina köksträdgårdar och orangeri att kika runt i och inspireras av. De är som konstverk med olika färger, så som "den randiga" salladen nedan och olika höjdnivåer som ger en happening för ögat, flätade spaljéer och uppstammade fruktträd, stora träd i krukor med mer, med mer ... Nästa år planerar vi att göra om vår köksträdgård här hemma. Bygga ut vår altan i ett trädäck med upphöjda planteringsbäddar, en mindre pool och kanske en damm för guldfisk. Kul med planer, sen får vi se.

lördag 8 augusti 2015

lördagsutflykt

Första arbetsveckan på 3,5 månader är till ända och även om jag inte vågar ropa hej ännu har en stor lättnad, glädje, framtidstro, hopp och ja ... faktiskt till viss del också en pigghet infunnit sig. Jag. Är. Så. Glad. Att det kan kännas så här på en arbetsplats är fantastiskt fint. Att på riktigt från start känna att jag är en del av ett sammanhang. Jag räknas. Det är en så fin känsla att få erfara. Jag mår så himla lyckligt bra.

Första arbetsveckan är gjord och lite smått ironiskt regnar det idag efter en vecka av "äntligen sommar". Tacksamt är förvisso att ha ett jobb som jag har, som möjliggör att få vara utomhus så mycket men vi som ska på lördagsutflykt idag. Not so fun ... men ändå. 




fredag 7 augusti 2015

my bucketlist - alaska

Ibland tittar jag på Alaska - the last frontier och tänker alltid att så där skulle jag vilja bo. Nä, det skulle du inte alls, säger Chris och syftar på att jag ständigt fryser, till och med mitt i sommaren. Men jag kontrar med att jag faktiskt tycker om att frysa. Ja, alltså - jag tycker kanske inte om att frysa direkt, men att kunna gosa in mig i tjocktröjor, filtar, vantar, varma mössor, det tycker jag om. Det borde vara mycket värre att ständigt vara för varm? 

Jag vill bo så här. Höjden av frihet i naturen. Att jobba för att överleva och vara självförsörjande. Ha naturen och årstiden som stämpelklocka och enda chef. Leva med att fiska, odla, jaga, bygga, konservera ...


pics: weheartit

Alaska åker definitivt upp på min Bucket List.
Högst troligt kommer jag aldrig att leva och bo där men det vore en dröm. En dröm som kanske kan uppfyllas till viss del genom att få möjligheten att semestra där.

torsdag 6 augusti 2015

såg du mig såg du att det var jag

Jag tänker inte sticka under stol med att det känns konstigt att smyga sig upp på morgonen och lämna hemmet för jobb när resten av familjen går på lov- och semestermood. Jag vill ju vara där. Där de är.

slängkyssar av kärlek
Samtidigt. Jag är här och det blir bra det också.

onsdag 5 augusti 2015

mandalas art

Jag har länge tänkt att jag ska köpa en målarbok "för vuxna" med mandalas eller mandalaliknande teckningar att färglägga - vet att det finns vackra skogar, djur, blommor osv att färglägga. Just för att stressa av med något kreativt vackert.

För ett tag sen köpte jag fina tuschpennor med tunn spets för det här ändamålet men kom mig aldrig för att köpa något ritblock. Jag drabbades av dumsnåleri i just den där stunden ... men det är aldrig för sent att gå tillbaka till bokhandeln där jag hittade blocken.

Dock har jag funderat på en sak. Stressen. Jag tror nämligen att där jag befinner mig just nu skulle momenten bli stressande för mig. Att ta/finna/leta efter en tid att bara koppla av och teckna - det skulle stressa mig just nu. Så jag väntar lite.

Sen kanske.


lång eftermiddag

Så här veckorna innan skolan startar, då bara fritids är öppet, går personalen på lovschema vilket betyder något kortare arbetsdagar och förändrat schema då vi plockar bort vår planeringstid. I går slutade jag redan klockan två ... halv två med en inarbetad rast. Därpå en rask promenad genom stan med en pod i lurarna och underbart solsken hem till en lång härlig eftermiddag.

Så här skulle man alltid ha det. Om det bara bar sig ekonomiskt skulle jag gå ner i tid för att må bra och få tid med familjen. 

Jag skulle bra gärna ha tagit en powernap där på altanen men det är dumt att störa dygnsrytmen. Om jag bara höll mig pigg av nattens sömn, det vore toppen. Idag var det tidig uppstigning med drömmar om fler långa eftermiddagar.

tisdag 4 augusti 2015

slipping through my fingers all the time

Det går att vara hur ledsen och arg som helst för att hälsan inte är på topp (vilket jag är! Både arg, men mest ledsen). Jag har velat gjort så mycket men först den här sista veckan på min sjukskrivning har jag vaknat upp så pass (även om jag är redigt deppig) att jag orkar ut på små tripper med familjen. Jag som vill göra mycket mer sånt! Samtidigt försöker jag tänka att jag inte har semester, trots att det är semestertider, jag är sjukskriven. Semester får jag ta sen.

Dessutom är jag säker på att barnen haft ett bra lov även om vi inte rest någonstans, förutom Liam som fick en veckas scoutläger. Vi har fått mycket dyrbar tid tillsammans. Något jag uppskattar otroligt mycket. Sen att köket tagit sin tid bort från barnen och nu bara står på vänt utan att vara helt klart ... det är en historia för sig. Det är tiden med familjen som är det viktiga ... samtidigt är jag ledsen att vi inte fick ännu mer tid. För hade jag orkat skulle jag ha varit så mycket mer närvarande i stunden. Fått fler tillfällen då jag var utanför min lilla bubbla av vakuum så att vi på riktigt kunnat samtala. Jag känner mig som en värdelös mamma. Värdelös fru, syster, vän ... Jag är ledsen för det. 

Jag är ledsen för tiden som rinner iväg och det känns som att jag förlorar den ... Jag vill må på riktigt helt och hållet bra inifrån och orka ut från bubblan av vakuum så att jag inte förlorar tiden som är här och nu. Den är dyrbar. Jag vill ge mina barn all min tid och blir så ledsen när jag tänker på att det inte är så.

Nu försöker jag fokusera på att bli frisk så att jag blir, framförallt den där mamman jag vill vara. För når jag inte dit kommer jag att fortsätta att vara ledsen och då kommer den onda cirkeln aldrig att plana ut. Nu ska jag orka bli frisk. Efter första jobbdagen känns det fint. Jag är trött och så, såklart men det känns fint. Kollegorna, organisationen... 


Och de där äventyren.
De ska bli av!

Sometimes I wish that I could freeze that picture. And save it from the funny tricks of time. Slipping through my fingers ...

måndag 3 augusti 2015

mot jobbet


Idag är jag inte längre sjukskriven. Idag börjar jag återigen jobba som lärare på min nya arbetsplats här i stan. Jag är så glad. På ett sätt. Jag vet att jag var så glad när jag sökte och fick jobbet. Det kändes så stort, så bra, så hoppfullt och väldigt vänligt, som en familjär stämning och med en bra organisation, vilket känns toppen. Men så, mitt i sjukskrivningen drabbades jag av någon slags depression, vilket inte alls är ovanligt och ... det känns inte som om jag fått den hjälp jag velat ha. Förutom familj och vänner har jag varit ganska så ensam. Det är inte lätt att bli frisk och komma på fötter när man samtidigt känner sig utelämnad och sopad under en matta. En sjukskrivning är bara riktigt bra om man samtidigt får hjälp att resa sig.

Jag har haft en fantastisk sjukskrivning - hur fantastisk nu en sjukskrivning kan bli, men samtidigt har jag saknat den där hjälpen. Med fantastisk menar jag att jag inte hade klarat så mycket annat. Jag har vilat mycket, sovit, varit ledsen, gråtit, varit arg, varit filosofisk, varit närvarande, varit frånvarande, varit kreativ, varit drömmande. Jag har fått den där tiden som gjort att jag återigen funderat på vad jag har i mitt liv och vart jag vill i framtiden. Jag vet vad jag vill och att vägen dit är att sätta upp delmål. Bara det att jag inte vet hur jag ska ta mig dit där jag vill vara och därmed inte heller kan sätta upp några delmål. Än. Jag får fundera lite till. Fantastisk har den således varit för att jag fått chansen att stanna upp och fundera på vad jag har och vad som är viktigt i livet. Ekorrhjulet kan slänga sig i väggen. Så vill jag inte leva.



Den här sjukskrivningen har ... ja, jag har som sagt känt mig ensam och saknat hjälp vilket har lett till att jag ... Jag tänker inte sticka under stol med att jag är livrädd. Jag är inte nervös för att allt är nytt på min arbetsplats, inte så som jag brukar vara (snarare känns det som att jag lever i en bubbla där "det inte riktigt rör mig", för det känns inte på riktigt, som verklighet - svårt att förklara). Jag är rädd. Jag är rädd för att jag tvivlar på mig själv och min egen kapacitet. Helt enkelt - jag känner mig värdelös. Vad kan jag? Jag har blivit en tvivlare som tappat bort mig själv. Å andra sidan är det väl därför jag hamnade där jag var/är. Att jag har höga krav på mig själv och aldrig riktigt tror att jag klarar min egen ambitionsnivå. Jag vill så mycket. Kan så lite. Tvivlar alltid ... det känns skrämmande, men blir nog bra.

Nu ... mot jobbet.

söndag 2 augusti 2015

verkligheten är inte min

I morgon börjar en ny tid. Min sjukskrivning är över och jag börjar på nytt jobb. Normalt sett skulle jag ha varit tokigt nervös nu, jag som ogillar nya platser och nya situationer skarpt. Riktigt skarpt. Visserligen har jag drabbats av mindervärdeskomplex och är rädd att jag inte är bra på något som har med min lärarroll att göra men jag är inte det minsta nervös. Det är tvärt om som om jag lever i en isolerad liten bubbla där världen utanför liksom inte rör/berör mig på något sätt - svårt att förklara. Men jag bara flyter med.

Jaha, ska jag jobba i morgon alltså. Ja, då kan jag behöva ställa väckarklockan i varje fall ... men annars? Jag är i min bubbla där verkligheten inte är min.

Konstig och skum känsla. Jag undrar vad den beror på men analytisk som jag är tror jag mig veta. 

Jag hoppas att det blir bra.