fredag 16 oktober 2015

ta mig dit

Min kropp är sliten och trött, inte tu tal om något annat. I går tog jag mig till gymmet och körde lite crosstrainer, vilket gick med lite nöd och näppe men såklart var det ingen hit för mina inflammerade leder. Så efter en uppvärmning på mina vanliga ca tio minuter och 100 kalorier fick det bli fokus på överkroppen - inga ben alls. Det är mer mitt psyke och åseneenvishet som tar mig till gymmet. Utan den starka drivkraften hade jag varit en spillra bara. I detta nu. I dag är det samma sak. Gymmet och överkropp väntar. Jag känner inte för det alls, inte just nu, men det ska bli så in i bängen skönt att träna - och känslan efteråt är oslagbar!

I morse när jag var på sjukhuset för lite prover fick jag helt apropå och gratis och allt träffa min läkare vilket i och för sig var skönt och bra men besöket satte griller och tankar i huvudet på mig som jag inte riktigt orkar fokusera på just nu. Om jag ska välja att gå på en (livslång?) behandling eller inte ... och om jag säger nej, vad händer då med min kropp?

Jag kommer hem som en trasa från jobbet och kastar mig under värmefilten varje dag. Fryser och har ont och längtar till en semesterresa ... det får bli så. Jag har semesterdagar sparade och det ska bara klaffa med att skaffa barnvakt i en vecka si så där, för den här gången blir det en resa utan barn. Att bara ligga i solen och läsa, läsa, läsa ... och lite grann prata för det behövs ju också. Det. Till det längtar jag.

Ska dessutom försöka kolla upp, någonstans, om jag är berättigad att söka rehabresor. Varje höst när kylan och fukten kommer är det samma visa. Kroppen brakar ihop. Orkar inte mer ... Värme och sol - ta mig dit nu. 


1 kommentar:

Hanneles bokparadis sa...

man kan inte åka ifrån allt