lördag 30 augusti 2014

Skogen står kvar.


Och så kom helgen och lovade skogspromenader och äppelskörd efter en vecka som gick lika fort, om än inte lika stressande, som förra. Det var ju nyss helg. Men efter en sovmorgon som var mer behövlig än skön (även om jag drömde köksrenovering) står regnet som spön i backen och löften går förstås fortfarande att införliva. Men det blir så mycket mer tråkigt. Inte alls avkopplande och njutningsfullt. Mer blött och kallt och grått.

Äpplena hänger där i trädet och skogen står väl kvar...

Så. Vad ska vi göra idag?

10 kommentarer:

mitt liv som jag sa...

Ja nog är det trist om det blir regn när man planerat att vara ute. Jag hade planer, men en dum förkylning satte stopp. Men som tur är kommer det en till helg om inte allt för lång tid :).
Ha det gott! Kram Jennifer

Livskraft sa...

Skönt med sovmorgon, det blir det alldeles för sällan här hemma, även om det skulle behövas.
Kram

Ama de casa sa...

Det går att pyssla inomhus också ifall det nu spöregnar. Pyssla eller slappa...
:-)

znogge sa...

Skogen står garanterat kvar! Själv fick jag med mig Husse och titta på golv. Så nu har vi bestämt det i alla fall. Ska bara fundera över helgen.

Kram

Susan sa...

Nu tycks man alltid behöva vara klädd i paraply...

Decdia sa...

Hemmamys med filmtime och kanske nåt gott att äta?

dianasdrömmar sa...

Trist men ni får mysa inne :) kram Diana

Christina sa...

En soft samla krafterna inför arbetsveckan och fixa med några grejer som står på att göra listan... det är dagens planering här hos mig :)
Ha en fin söndag och bra vecka!
Kram Christina

Hannis sa...

Skönt med sovmorgon tänker jag som vaknat tidigt hela helgen.

Hoppas att du har haft en mysig helg regnet till trots.
Kram Hannis

Helenas enkla vardag sa...

Du får njuta av att bara vara hemma och inget göra. Det är väl så batterier kan laddas om det regnar, man behöver ju inte göra en massa. Som sagt skogen står kvar. Ang bloggevent, så vill jag lova att du måste tordas för jag lovar att du skulle gilla det. Det var flera som kom för första gången nu och jag tror inte det blir deras sista gång, vi är ju som en liten familj i vår bloggbubbla. Så nästa gång måste du komma. Kram Helena