söndag 18 maj 2014

Att komma åt långsamheten.


Sommarvarma dagar har verkligen en tendens att kännas milslånga in i evigheten. Fast på det där bra sättet. Inte långsamt och tråkigt. Men kanske lite vemodiga trots allt för jag har en fantastiskt dålig förmåga att landa i den skräckfyllda tanken att snart-är-det-här-underbara-över som gör att jag kanske inte på riktigt fullt ut klarar av att stanna upp, insupa allt och bara njuta.

Helknäppt jag vet.


Vad jag däremot inte vet är hur jag ska lyckas vända den negativa trenden och i stället landa i nuet.
Att njuta ska liksom inte ske skyndsamt. Mitt i härligheten ska man inte ha bråttom. Jag vill åt den där milslånga tiden in i evigheten. Stanna upp i den. Och på riktigt komma åt tiden. Komma åt långsamheten och allt det underbara däri. 

Inte sträva framåt.

 

16 kommentarer:

znogge sa...

Det är verkligen inte det lättaste! Känner igen mig i dina tankar...

Kram

znogge sa...

Vilken härlig bild på barnen förresten! Det glömde jag att skriva :-)

Decdia sa...

Att vara medveten om problemet är steg ett mot förändring!

bara anna sa...

Börja med yoga, då får du ett annat tankesätt...
Mysiga bilder.
Kram

Bakom dörr nr. 11 sa...

Förstår hur du känner....men nu har vi allt framför oss :)
Underbara bilder på fina barn.

Kram Pia

Bakom dörr nr. 11 sa...

Förstår hur du känner....men nu har vi allt framför oss :)
Underbara bilder på fina barn.

Kram Pia

HönaPöna sa...

Kanske är det ändå det som är charmen, att vi inte kan insupa allt, att vi inte kan stanna upp... fast man önskade att man kunde.
Jag tycker alltid att bästa tiden är nu, när allt ligger framför. Så mycket att se fram emot. Lite knäppt va?!

Bara Sara sa...

Fina bilder.
Tänker på en sak - ibland tänker man så jäkla mycket på att man ska njuta fånga dagen KONCENTRERA sig på att vara här och nu så jag tror det liksom blir svårt ibland bara därför.
Kram Sara

Bara Sara sa...

Fina bilder.
Tänker på en sak - ibland tänker man så jäkla mycket på att man ska njuta fånga dagen KONCENTRERA sig på att vara här och nu så jag tror det liksom blir svårt ibland bara därför.
Kram Sara

IngelaMolly sa...

Det är en konst i sig det där..Tids nog kommer du att kunna. Kram!

dianasdrömmar sa...

Njut vännen stor kram Diana

Camilla sa...

Jojo,det är en konst,det där..
Å så fina bilder!
Kram!

Ama de casa sa...

Det gäller att passa på att njuta när det är sådär härligt!

Underbart söta - både barnen och dom små lammen :-)

Susan sa...

Visst är det en svår konst att vila sig i stunden. Men jag tycker jag blir bättre och bättre på det med stigande ålder...så det finns hopp för dig ;-)

Kraaaam

Fru Vallmo sa...

Känner igen det!
Och håller med susan det blir faktiskt bättre med stigande ålder (nån fördel måste det ju ha att vi blir äldre!)
kram

The Place To Be sa...

Ja men jag håller med! Det är som man vill pausa tiden och stanna sina tankar (som gärna vill skynda framåt).

Kram Malin