söndag 23 februari 2014

My Academy.



I går när vi hade kalas för barnen här hemma gled vi in på en hel del intressanta diskussioner. Bland annat det här med läxor. 
Och mitt agg mot läxor.

Mitt största motstånd till läxor beror på att skolan ska vara jämlik för alla. Alla ska ges samma chans. Vilket läxor omöjlig kan göra. Hemma finns en rad olika förhållanden med föräldrar och vårdnadshavare som kanske inte kan, vill eller är kapabla att hjälpa sina barn med läxorna. När det kommer till matematik går både jag och Chirs bet. Speciellt när det gäller Indras matte. Och hon går "bara" i fyran. Men även med treans matematik får vi kämpa. Det beror inte på att vi inte kan matematik själva. Vi kan bara inte lära ut. Och det är där. Det är bland annat där som det brister. Med läxor. Så fel. Så orättvist.

Hade jag haft de ekonomiska resurserna skulle jag anlita My Academy för att försäkra mig om att mina barn får det bästa under förutsättningarna som läxor kräver. Här får barnen en studiecoach som fokuserar på barnet och de individuella målen. Hade jag haft de ekonomiska förutsättningarna... men läxor som sagt. Är inte rättvist.


 

12 kommentarer:

Melody and M.E sa...

I dag kunde jag ha skrivit ditt inlägg. Jag blir rent av förbaskad på hur det fungerar idag. Läxor är riktigt orättvist. Jag känner föräldrar som sitter hela helgerna och tar fram fakta, redigerar och hjälper till med väldigt avancerade analyser som deras dotter har i uppgift (hon går sista året på gymnasiet). Så känner jag föräldrar som säger att de inte kan hjälpa sin dotter för de har inte de grundkunskaperna.
Så känner föräldrar som köper läxhjälp till sina barn och har valt skola till dem för att där får barnen många läxor redan från första klass.
Är detta Sverige där alla barn skulle få samma möjligheter att studera? Det är ju lätt att förstå vilka som får de bästa betygen och kommer in på de utbildningar de vill efter gymnasiet.
Nu gick jag igång…
Kram M.E

znogge sa...

Jag håller inte med. Jag tycker att läxor är ok men det ska vara läxor som är ren färdighetsträning och inget annat.

Problemet med vår svenska skola i dag är att alla helst förväntas gå ett teoretiskt program och sedan läsa vidare på högskolan. Se till att ordna så att alla klarar det blir mitt jobb. Men alla har inte förutsättningarna eller viljan så jag önskar att skolan erbjöd fler möjligheter. Men det är en annan fråga...

Kram

Fröken Foto sa...

Åh vad rätt du tänker.. tycker jag :) Kan bara inte förstå varför barnen skall ha så många läxor. Ja har också en i fyran och det är läxa varje dag. Har en i sjuan som har haft det sååå svårt i skolan, vet precis hur jobbigt det är med alla läxor. Såg på tv förra veckan, ett reportage från en skola lite längre upp i sverige (kommer inte ihåg var :) Där hade de pedagoger efter skoltid som hjälpte barnen med läxorna, så inte föräldrarnas olika möjligheter skulle påverka barnens skolgång. Toppen tycker jag, att inte fler anammar det!

kram till dig och ett jättebra blogginlägg!!!

CreandoPhoto sa...

Jag kan bara hålla med. Men jag är också av den åsikten att föräldrarna måste dras med i skolan på något sätt, jag vet att de barn som har föräldrar som engegerar sig i skolan också har en bättre framtidsprognos. Men jag tror inte att läxorna är det rätta sättet att få föräldrarna med på tåget. Inte alls faktiskt.

Villa Ell sa...

Håller med! Bort med läxor! Våran går i trean och det är som du säger VI (ja vi kan dom än så länge)men har svårt för att visa/förklara och med mitt tålamod ja då går det inget vidare...
Kram

Villa Freja sa...

Ja Crenado: Kan inte annat än hålla med dig. Jag vill också ha engagerade föräldrar i skolan. Men inte genom läxor. Det måste ske på annat sätt. Och skolan måste också stötta föräldrarna här. Bjuda in. Kram.

HönaPöna sa...

usch ja... njuter av tiden nu innan barnen börjar få läxor. Men samtidigt är jag så kluven, forskningen visar ju att läxor faktiskt ger positivare resultat, fast det är orättvist att det inte är lika för alla...
Kram på dej!

På Selmas gata sa...

Vilket svårt ämne! Än så länge har vi ju inget skolbarn, men en dag så... Och som du säger, att man kan ämnet är ju ingen garanti för att man ska kunna lära ut... Jag har lätt för t.ex. svenska och engelska, men jag kan liksom inte förklara VARFÖR något är som det är, jag bara "vet". Samtidigt så tänker jag att det är ett sätt för föräldrarna att verkligen få inblick i barnens skolgång på ett sätt som nog många inte skulle få annars. Vi har Max på waldorfförskola och jag tycker att det är synd att många föräldrar inte nyttjar möjligheten att faktiskt välja skolform till sina barn, alla passar inte i den kommunala skolan, på samma sätt som alla inte passar för waldorfpedagogiken eller Montessori eller vad som... En fördel med waldorf t.ex. handlar ju om att de använder hela kroppen när de lär in saker, på ett sätt jag aldrig upplevde under min skolgång i den kommunala skolan. Att man där planerar ämnena och schemat efter när barnen har som störst chans att lära in- inte som jag som t.ex. läste franska sista timmen på fredagar på högstadiet, vem orkar då? Tänker att många familjer nog skulle få det bättre om man gjorde ett mer aktivt val av skolformen- förutsatt att det finns i närområdet då... Nu kom jag visst långt från läxorna här, men på sätt och vis hör det kanske ihop?

Grattis till dottern! Stora tjejen ju:) Kram och hoppas att du mår lite bättre nu?

Camilla sa...

Du har så rätt.
Här hemma är det tur att vi kan så olika.
Jag hjälper till med engelskan och Gubben med matten. Och alla andra ämnen får vi hjälpas åt att lösa.
Men som sagt..det svåra är ju att lära ut.
Kram!

Ankis liv på landet sa...

Jag kan inte annat än hålla med i det du skriver. Bort med läxor! Ju högre upp i klasserna de kommer ju svårare blir det som förälder att hjälpa tycker jag. Jag blir frustrerad själv när jag inte kan förklara och det gör det inte lättare att hjälpa precis.
Kram

Anna Granström sa...

Vad rätt du har! Barn har ju enormt olika förutsättningar att få hjälp hemma. Har du alternativ? Är alltså genuint nyfiken, det är ställt som en öppen fråga.

Villa Freja sa...

Anna Granström: Ja, såna här frågor får igång mig. Får mig att tänka att jag kanske borde bli politiskt aktiv. Allt som rör barns ojämlikhet och utsatthet i samhället berör mig. Läxor är en sådan sak hävdar jag. Det finns andra sätt att göra föräldrar medvetna om vad barnen gör i skolan. Finns andra sätt att göra föräldrarna aktiva. Barnens kunskapsnivå ska inte hänga på huruvida föräldrarna kan lära ut eller har ekonomin att anställa läxhjälp.
Sen finns det såklart lärare som är noga med att individanpassa läxorna efter barnens behov och dessutom ser till att läxorna som ges är såna som barnen, utan hjälp, kan klara av att göra själva. Men dessvärre tycks läxor över lag ges oreflekterat. Samma för alla. Och det krävs av föräldrarna att de engagerar sig och därtill klarar av att lära ut. Den kunskapen, anser jag, är det få föräldrar som besitter.