måndag 27 januari 2014

Paradigmskiften.



Jag försvann lite igår. Tog söndag helt enkelt. Umgicks med vänner och gjorde mitt bästa för att delta när familjen städade. Sen flöt dagen mest på i ett virrvarr av kaffe, samtal, film och Tusen strålande solar som jag vördnadsfullt läste några kapitel ur. Det går inte att sträckläsa den boken. Känslan försvinner helt då.

Hur som helst.

Jag visste väl att tröttheten skulle hinna ikapp.
Det blir lätt så när jag inte kan sova på nätterna. När värken väcker mig varje gång jag vill ändra sovställning.
I natt gick det lite bättre eftersom jag pallat upp benen med hoprullade filtar och tydligen har legat platt på rygg och sovit ganska bra hela natten. Natten till lördagen däremot. En. Sån. Där. Natt. Och ändå försökte jag tappert lördagsstudera.
Jag gillar lördagsstudier. Faktiskt. Jag gör det.
Men den här gången var det svårt att greppa dem. Inte bara för att kursen är lite svår att komma in i utifrån - här på distans från universitetet - utan också i rädslan för att tvingas läsa hela kursen på distans och därmed få svårt att ens klara godkänt den här gången (men äsch, det löser sig) och så på grund av den där tröttheten då. Som hela tiden tar mig bort från paradigmskiften och diverse faktorer som kan påverka slutsaterna i forskningsprocessen...

Ja. Men. Du. Hör. Ju.

... och i stället för mig till gamla arkiv och där jag hittade den här gamla bilden.
Jag är glad. Där. På en hästrygg.
Som jag längtar till jag klarar av att rida igen.

Idag känner jag mig dock lite mindre trött och ska hålla mig borta från gamla arkiv och i stället verkligen göra mitt bästa för att ro i hamn den där kursen. 

Hoppas att måndagen är snäll mot dig. Oavsett var du befinner dig, oavsett hur din dag ser ut.
Själv fortsätter jag med beprövade koncept och lägger till ytterligare en rehabvecka hemma till min förra.

 

19 kommentarer:

Ama de casa sa...

Vilken härlig bild på dig - hoppas du är där snart igen. Uppe på hästryggen :-)

znogge sa...

Säger det samma! Vilken härlig bild på dig. Att sitta där på hästryggen och bara galoppera fram. Önskar att jag vågade... Hoppas att du sitter där snart!

Kram

På Selmas gata sa...

Jag vet så väl hur du har det... Vet hur det är när smärtan gör att det är omöjligt att sova. Min arbetsteraput tipsade faktiskt om en amningskudde som man kan använda på olika sätt, t.ex. vid bilåkning. Jag hoppas du får bra stöd och hjälp på rehab? Har du provat akupunktur? Jag har inte fått nån långsiktig effekt, men det har lindrat så skönt just för stunden och jag har kunnat sova ordentligt efteråt. Första gången kändes det som om jag var berusad:) Jag önskar att du får en bättre vecka och att sjukdomen ska vända åter för den här gången! Kram på dig

Ninelin sa...

Längtar också ibland till att sitta på hästryggen. . .

Har haft en superkul helg och forsätter att firas även i dag :-) men kroppen tar stryk tyvärr.

Äh, jag njuter en stund till ;-)

Ta hand om dig.

Kram N

The Place To Be sa...

Jättefin bild! Själv har jag aldrig ridit!!

Hoppas du får vila upp dig!
Kram Malin

OddStyle.dk sa...

Hvilket skønt billede af dig på hesteryg, hvor ser du glad ud :-) Mange kram fra det kolde Nord
OddStyle

Christina sa...

Vilken härlig bild! Jag gillar också hästar men har varit tvungen att prioritera bort den delen av livet av olika skäl. Men jag förstår att du längtar tillbaks. Hästlivet är underbart. Jag håller tummarna för att du så snart som möjligt är tillräckligt frisk för att göra precis vad du vill. Kram Christina

Nana sa...

Härlig bild! Hoppas du snart känner dig bättre igen! Kram

Villa Ell sa...

Jag är rädd för hästar, har aldrig varit en hästtjej...
Skönt att ta söndag och få
Vara med nära och kära! Hoppas du mår bättre
Kram Sandra

Annika sa...

Jag red mycket när jag var i högstadie och gymnasieåldern. Men nu är jag lite rädd när jag sätter mig på hästryggen. Hoppas du snart kommer upp dit igen. Kram Annika

Anna Svensson sa...

Där ser du verkligen lycklig ut! Jag har med varit hästtjej, har t o m haft två egna hästar. Nu har jag blivit lite feg men är glad att Vera tycker om ridning, vi får väl se vart det bär.

Du undrade om äggen och tuppkycklingarna. Jo, äggen säljer vi till grannar, vänner och bekanta. Hur lätt som helst, finns en stor efterfrågan.
Tupparna låter vi växa till sig så de blir stora och fina. Sedan slaktar vi dem och stoppar i frysen. Och sedan äter vi upp dem! Jag har ju en liten dröm om att bli mer självförsörjande och detta är en bit på vägen i alla fall...

Kram
//bara anna

Home2tiny sa...

En härlig bild, själv är jag totalt livrädd för hästar, så nope ingen ridning för mig. Hoppas så att du får en bättre natt o får sova, annars får vi väl typ skypa med varandra när vi ändå vankar runt på nätterna.....Kramisar Tina

Decdia sa...

Hoppas det blir bättre! Är det inte så att kyla gör det hela värre, eller jag blandar ihop sjukdomarna?

Livskraft sa...

Hoppas att du en bättre natt, får sova och må mycket bättre i morgon,
Kram

Helenas enkla vardag sa...

Tror knappt att man förstår paradigmskiften och forskningsprocessen när man är pigg så att försöka förstå efter en sömnlös natt måste vara omöjligt. Jobbigt med smärta som gör en sömnlös. Tyvärr så sover inte jag heller pga ont i höfter och knän om nätterna, vet tuvärr ej varför, man undrar ju.
Hoppas du får sova bättre inatt.
Kram Helena

dianasdrömmar sa...

Underbar bild håller tummarna för att di snart sitter på hästryggen igen kram Diana

Susan sa...

Aj då! Är det med dig som med mig att det blir tusen gånger värre i kylan…?
Jag spänner mig så hela kroppen värker till sist.

Pigga på dig-kraaaam

Susan sa...

Aj då! Är det med dig som med mig att det blir tusen gånger värre i kylan…?
Jag spänner mig så hela kroppen värker till sist.

Pigga på dig-kraaaam

Villa Freja sa...

Decdia och Susan; Jag tror inte att kylan spelar mig så stor roll. Klart att sol och värme har en mildare effekt på lederna samtidigt som ispåse direkt på lederna ibland kan vara det mest effektiva sättet att få ner den mest akuta smärtan. Jag tror snarare att det är den långa, blöta och solfattiga hösten/vintern som fått mina leder att bli ledsna.
Kram.