torsdag 31 maj 2012

Tänk när Greta var så här liten.


De vet hur det ska gå till.

Japp, så var det dags igen för skolans årliga basar och regntunga moln drog in över himlen. Det öste ner halvtimman innan jippot startade men fem minuter över var det uppehåll och senare tittade även solen fram.

Jag hade mer än gärna kavlat upp ärmarna och assisterat genom att gegga på ketchup vid korvförsäljningen eller så, liksom intagit en lärarroll. Men så mötte jag upp med några vänner och överlevde. Annars får jag ofta lite lätt krupp vid större folkvimmel där man ska vara tjenis och hallå och så himla käck med folk man normalt inte känner. Haha.

När jag sedan var redo att gå hem började barnen pruta. Jojomensan. De stora kidsen fick välja varsin liten leksak helt gratis eftersom de hjälpte vår lärarkompis att hitta två pusselbitar och Masi den token köpte en dockvagn, precis som under förra basaren, för bara fem kronor (den hade kostat femtio så det var ett riktigt kap).

De vet hur det ska gå till.
 

onsdag 30 maj 2012

Råd och ros.

I går satt vi i basgrupper och samtalade om just samtal undertiden som vi filmade oss. Innan trodde jag att jag skulle dö en smula med en filmkamera uppkörd i ansiktet men efter några trevande sekunders tryckande tystnad flöt samtalet på precis... (nästan) precis som vanligt. För det är klart att man tänkte på hur man satt, hur man rörde sig och så vidare. Jag vet att jag gjorde några konstiga ticks med håret - inte så professionellt kanske att hålla på och rätta till tofsen mitt i ett samtal. Inte heller att klia sig på näsan som flera av oss gjorde. Men i övrigt så... det kändes helt okej.

I dag ska vi få handledning. Titta på filmen och få råd och ros. Dog jag inte lite grann i går kommer jag definitivt att dö lite grann i dag. Skämskudden är nedpackad. Jag hatar att se mig själv på film - men framför allt hatar jag att höra min egen röst. Det finns ingen som pratar så fult som jag!
 

tisdag 29 maj 2012

Trolleritrick.

Dricker kaffe, skakar liv i trötta kroppar, äter messmörsmacka och fortsätter att rätta matematikbok med Skruttan så här i arla morgonstund med guld i mun. Jag gör visst nåt trolleritrick med mina händer som gör att hon förstår precis.

Tror minsann att jag ska bli mattelärare i stället också.

PS: jag ska se om jag kan hosta fram receptet på rabarberdrinkarna vi blev bjudna på. Tror att det var så enkelt som rabarberavkok, sockerdricka, vaniljsocker, skivad lime och vodka...?

måndag 28 maj 2012

Sandlådesand.


Det är inte konstigt att det kliar om fötterna när jag kommer med en halv sandlåda innanför strumporna. Inte svårt att gissa att jag spenderat dagen med att jobba på en förskola va?

Efter middagen (perfekt med mustig tomatsoppa nu när det blivit en aning svalare ute) spenderar jag och Skrutt en stund tillsammans med hennes matematikbok. Samtidigt försöker jag tyda mitt schema för resten av veckan.

När jag jobbar en dag får jag oftast fler dagar uppbokade på plats och stående fot så att säga. Så även i dag. Dessutom begav jag mig från förskolan till "min" skola för att lämna in timlistorna till administratören där och mötte upp ett glatt gäng lärare på väg att bänka sig till apt och fick därmed också några fler dagar uppbokade.

Tror minsann att jag ska visa upp mig där fler gånger bara för att.

söndag 27 maj 2012

Göra om varje år.


Känns på något sätt som att det var ett riktigt vinnande koncept att se eurovisionen hemma hos vänner. Ska det gå så här bra för Sverige när jag inte sitter hemma själv med skämskudden tror jag att vi får göra om det här varje år. Starta upp med en härligt läskande välkomstdrink med smak av rabarber och lime för att sedan grilla och chilla och hugga in på det söta vita lagom till tävlingen. Bli så där otroligt fnissiga över somligt, speciellt lustiga klänningar och få "resningar" på benen. Ha otåliga män och killar som drar för att fiska när tävlingen startar och återvänder lagom till den hårresande röstningen. "Å, är det inte slut än?". Ha barn som somnar i hög i soffan när eftertexten rullar och komma hem med en påse sättpotatis som "blev över".

Göra om varje år.

I dag ska vi brottas med ett soligt trädgårdsland som grannens jordfräs fick beta av i går. Nu ska där ner potatis - tre olika sorter (vi kommer att ha färskpotatis i höst), lök, purjo, vitkål och morötter i många spännande färger. Ninisarna kommer att få dåndimpen av fascination över att få sätta tänderna i lila morötter.

Och nu vet vi vad vi ska göra av en del av våra rabarber som växer likt ogräs i trädgården.
Goda, läskande drinkar.

En hel del vinnande koncept.

Men vad tycker vi om Italien efter det här då?
Vi bojkottar Italien.
 

lördag 26 maj 2012

Precis som det ska vara.


Att springa i vattenspridaren är populärt ljuvliga dagar som dessa. Och i går badade Skruttan tillsammans med några kompisar. I viken visade det 23 grader i vattnet - men det tror jag inte på. En badkruka som jag badar först i augusti om sommaren varit lång och varm. Det måste vara så pass stekhett i luften att jag slipper frysa när jag kommer upp ur vattnet sen.

I natt har det kommit några regnstänk och det är precis som det ska vara. Regn på natten och soligt och varmt på dagen. Undrar vad det ska hända för nå' skit i dag då?

Så lite...
Betala räkningarna.
Klippa lite gräs.
Hem till några vänner och se Loreen vinna - right?

fredag 25 maj 2012

Lärare ska tåla lite våld.

Slinker in på drop in och sitter på barnens fritids, i skuggan av en stor... ett stort träd och fikar med andra föräldrar och barn. Många förvånas och jag förvånas över deras förvåning.
"Va, läser du till lärare - frivilligt?"
Men det är ju det bästa jag vet.

Så läser jag några vänners statusuppdateringar på fejan och uppdaterar med nyhetsartiklar och...

Är det det här som väntar?

"Tillsynspliktig lärare måste ha beredskap för att visst hot och våld kan förekomma vid ett ingripande mot en elev, på samma sätt som exempelvis en ordningsvakt eller polis. Därför ska ersättning för kränkning inte utgå i detta fall." svt.se


Helt horribelt.
I det bästa som finns är det här helt horribelt och oacceptabelt. Hur tänkte de där?
 

tisdag 22 maj 2012

I egenskap av studentfadder.

I dag ska jag introducera en blivande GU-student för pedagogens lokaler och upplägget av en workshop i gestaltning. Då talar jag förstås inte om Kajsa Kanin utan om tjejen i vars knä ninisen ligger och pöser. En perfekt dag att ta med en liten femåring till universitetet. Dagen kommer att gå i gårdagens fotsteg och då innebär det att spela en blandning av apa och Allan - något jag själv hatar men vet att en liten femåring gillar. Hellre det än att sitta still några timmar. Hon får gärna ta min roll i dag så håller jag mig lite laid back. Blir perfekt. Jag tänker ändå inte fara runt så här som lärare en gång i framtiden. Det är lika illa som om någon skulle be mig spela nyckelharpa eller piano - eller sjunga acapella för den delen. Lika illa.

En del är skapta så, andra si.
Jag är väl mer si kan man säga.

"Hur gamla är barnen som går på din skola mamma?"
"Menar du i den skolan som jag går i, universitetet? Inte den skolan jag jobbar på?"
"Universitetet".
"Det är väldigt olika, en del kommer direkt från gymnasiet och då är de bara nitton år. Några är lika gamla som jag..."
"Och du är en gammal tant, mamma" *fniss*.
"Några är till och med ännu äldre (så det så). Men man måste vara minst nitton år".

Masi tänker efter. Så bestämmer hon sig. Hon ska börja på pedagogen när hon är minst nitton år.
 

måndag 21 maj 2012

Ett konstant tillstånd.

Men verkligen jättekul att vakna som ett pms-hungrigt lejon och bara hata alla siffror och alla krav. Säger som jag gjort flera gånger tidigare. Om jag ändå kunde klona mig; då hade jag kunnat jobba och dra in lite viktiga pengar till hushållet och samtidigt vara på universitetet i jakten på min examen och stadiga månadsinkomst (trots att lärare tjänar på tok, på tok för lite för all kunskap och allt engagemang de har). Nu tvingas jag att avstå ett av två livsviktiga ting - jobbet för studierna och det gör mig så arg att jag kokar över. Pengar är inte allt här i världen (någon rik person som myntade det begreppet) och pms är inget konstant tillstånd - halleluja. Dock är oron i magen det.

Två år kvar.

Tänk om de ändå kunde höja csn!
 

söndag 20 maj 2012

I köksträdgården.

Shaffen vattnar sina rädisor och sömntuteblommor.

Förberedelser.

Masi sår fjärilsblommor och gurka.

Skruttan valde sommarmalva och sockerärtor.

Barnen fick varsin liten pallkrage att odla en grönsak och en blomma var i.
I de större pallkragarna ska vi odla sallad av olika slag, vitkål, lite mer gurka och sockerärtor kanske, vitlök, gräslök och jordgubbar. I år testar vi med att skita i allt vad förkultivering heter och sätta direkt på friland. Förra året misslyckades vi nämligen totalt med de flesta fröer vi så omsorgsfullt förkultiverat. 

I trädgårdslandet så småningom ska potatis, morot, gul lök och purjolök ner. Vi ska bara vända landet först. Förhoppningsvis har en kompis till oss lagat sin jordfräs, för då kan vi låna - jag är lite för blyg för att gå och fråga grannen. Men skam den som ger sig - och motion får man på köpet - om man vänder landet med spade.
Tjoho!
 

Pengar, ja tack.

Men å. Hur kunde jag glömma hur urbota dumt försäkringskassan arbetar? Här sitter jag och väntar på pengar för anmälda vabdagar långt tillbaks. Men just ja - det räcker ju inte att anmäla att du vabar. Du måste ju också ansöka om att du vill ha ersättning för dagarna!

Man bara måste älska systemet.
 

lördag 19 maj 2012

Swing it.



Bästa grejen.
Funderar på att gräva upp en av de stora bokarna som står i Nääs park och plantera här hemma i trädgården. Sen hänger vi upp en alldeles egen gunga.

Jag hade tagit hur många pluggpauser som helst.





Egentligen.
Det är så dumt med självömkan och oro. Det blir inte lättare och bättre bara för att känslorna dippar. Snarare värre. Allt kan inte vara grått jämt. Ibland är det vitt och svart också. Inflammationen i lederna går säkert över snart. Eller i alla fall nån gång. Och att gunga är gratis. Plus att det säkert finns hur många billiga semesterarrangemang som helst. Det gäller bara att springa på dem.

Sova i tält hade absolut kunnat vara ett. Men vårt tält är för litet och så har vi inte sovsäckar och lite annat jox som behövs för en lyckad campingtur. Ett 5-6 mannatält är tyvärr inte helt gratis även om camping i sig är löjligt billigt. Om man väl har alla attiraljer som behövs.

Ett riktigt friluftsliv a la Skogsmulle är dessutom något som lockar mig. 
 

Japaner och billiga aktiviteter.

Shaff med de båda vit/blå japanerna.

Skrutt med den vit/blå som vi kallar Lilla My (utan att ha könsbestämt ungarna ännu).

Masi med den andra vit/blå.

Och så gos med mamma Kajsa.

Japanungarna; gul/svart och de båda vit/blå.

Fluff och Fluff.
Eftersom jag egentligen mest bara oroar mig över sommaren, nästa vårtermin och ämnesvalet samt... tja, tiden fram till en stabil månadsinkomst om si så där två år kan jag lika gärna visa fluffiga bilder på kaninerna. De är så söta att man helt enkelt inte kan låta bli att känna sig glad och bekymmersfri för en stund. Jag och barnen tänkte bege oss ut i hagen nu och se om vi kan könsbestämma ungarna. Hade varit roligt att veta. Sen är det fritt fram att tinga dem. Först till kvar får först mysa.

Och ni, tips på roliga och framförallt snorbilliga semesteraktiviteter vi kan göra i sommar? Inte sol och bad förstås, det säger ju sig självt. Utan annat, nåt som kidsen kan ta med sig i minnet och prata om i skolan sen. Nåt de verkligen har gjort.
Barnen är ju fem, sju och nio år gamla så aktiviteterna ska passa inom det spektrat - och vi bor norr om Göteborg.
Vad finns det för alternativ för nån som inte har råd med så mycket?
 

fredag 18 maj 2012

Så svårt för beslut.

Tja, vad ska man säga?
Att när ett beslut i en fråga är fattat och kolsyrebubblorna i magen stillnat, ja då dyker det upp en ny fråga - ett nytt beslut som förvisso redan är fattat men kanske går att göras om?

Klockan tre i natt vaknade mina funderingar till liv. Ämneskompetens. Vad vill jag?
Kroppsliga begränsningar och förnuft, den här gången helt utan trots i blicken. Jag har mailat studievägledaren nu så får jag se vad som händer. Jag tycker att hela hösten ska vara en termin med chans att ompröva sitt beslut och få tid att göra om, göra rätt. Det är ändå vår ämneskompetens det handlar om. Vilket ämne vi blir behöriga att undervisa och betygsätta i. Inget beslut man bara leker fram, speciellt som båda de ämnen jag först hade fokus på plockades bort. Det var då förvirringen startade. Tid att tänka om som sagt. Men hur väl fungerar det i praktiken för alla oss som har så svårt för beslut?

Det är mycket nu och fokuset på vårterminen 2013 har känts frånvarande. Till nu.
Det är faktiskt hög tid att vara väl förberedd.
Sommarplanerna börjar i alla fall så sakta falla på plats vilket gör att jag får ett litet andrum, så välbehövligt skönt.
 

torsdag 17 maj 2012

I valet och kvalet-valet.

Snorig storliten tjej
Men nu har vi i alla fall bestämt oss sedan vi pratat med de parter som känns viktigast berörda. Och magkänslan anfaller inte lika kraftigt ambivalent längre. Det här blir bra. På alla sätt och vis kommer det att kännas bra sedan förändringen blivit till en ny vana. Lite spännande. Lite stort. Lite nytt.
 

Lilla My.

Jag fick frågan och funderar ett extra varv och,
Joo... om en av de ljusa visar sig vara en hona, nog rackar'ns blir det så att jag har svårt att slita mig från den och då är risken stor att Lilla My som hon ska få heta får stanna kvar hos oss. Barnen har varsin kanin och då är det inte mer än rättvist att lilla mamman får sig en egen hon också. En av de ljusa utmärker sig redan lite extra då hon eller han eller hen är extra modig och framåt. Hen har för några dagar sedan börjat lämna buren och skutta runt i hagen med mamma Kajsa och storasyster Greta (den andra ljusa och den mörka håller sig fortfarande i den trygga världen inne i buren). Det är full fart och mycket iver i den lilla kroppen. Speciellt baktassarna är bedårande söta. Om hen ändå är en hon...

Än har vi inte sålt någon av knattarna även om jag har några som är intresserade. Ponera att en ljus är en hona ser jag helst att de två andra kommer till ett och samma hem. Eller till någon som redan har kaniner. Eller till någon som kommer att ge den lilla så mycket kärlek och gos att det knappt går.

tisdag 15 maj 2012

Knatte, Fnatte och Tjatte.



Nu far de runt som pälsiga små skott inne i buren - här med sin snälla, lugna och duktiga mamma Kajsa. Tre veckor gamla är de. Födda en onsdag om jag greppat det hela rätt. Fem veckor kvar och sen är de redo att hitta nya hem.

Obs-hög, beslut och terminsslut.

Det här förgrömmade vädret (bilden har således inget med just det att göra) gör att jag tycks gå med tryckande huvudvärk var och varannan dag. Det i kombination med en rad viktigt kom-ihåg som samlats i "obs-högen" både i min kalender, på min kontorsplats hemma och som lösa fragment jag försöker jaga i kapp i mitt minne gör att jag får krupp. Bokstavligt.

Det tillsammans med ett stort beslut (och det är nu bilden passar in eftersom det handlar om just den här motorcyklebikertjejen) vållar ett tillstånd där musten tycks sugas ur mig. Jag hatar beslut och vill gärna vela fram och tillbaka tills det inte finns någon annan återvändo än att följa magkänslan. Den vägleder mig oftast rätt. Men nu stressas allt fram känns det som.

Viktiga kom-ihåg, beslut och terminsslut i kombination gör att jag har hamnat lite i en svacka som egentligen inte är ett allvarligare tillstånd än att det genererar ett G i stället för ett VG (i alla fall har jag bestämt mig för att det är okej om så skulle ske).

I varje fall; vart tog den söta lilla solen vägen, ingen som vet ingen som vet. Den hade hjälpt mycket nu. I allt faktiskt, utom det där beslutet som ska fattas. Jag ska inte bränna ut mig i båda ändar. Jag har varit där i omgångar förr. Jag tänker inte hamna i ett bottenlöst tillstånd igen. Det kan jag lova eftersom den stora skillnaden är att jag nu mår bra psykiskt. Det är bara lite stressigt ibland.

måndag 14 maj 2012

Ruta ett.


Bara ett litet andrum.
Det är vad kroppen skriker efter just nu. Men eftersom det är ouppnåeligt är det kanske lika bra att köra på i hundraåttio och försöka låta bli att känna efter. Helgerna då mannen är ledig går som vanligt så fort att jag knappt hinner med.

I fredags gick jag och Masi och la oss vid nio när de andra tre satt kvar uppe och följde hockeyn. Lördagen gick åt till migrän och försök till plugg samt simhallehäng i vanlig ordning. Och i går; gofika hos vänner och sedan kaningosemys - den ena ljusa ungen hade lämnat buren och skuttade runt med Kajsa och Greta i hagen. Till sist pillade jag tillbaks den in till syskonen igen. Ja, och så grillade vi och såg på film och nu är måndagen här och jag vill sova!

Tillbaks på ruta ett känns det som. Steg ett.