fredag 19 augusti 2011

Barnfattigdom!


På Aftonbladet hittade jag en blogg som förtjänar all uppmärksamhet den kan få eftersom den heter Barnfattigbloggen. Och ni hör ju själva. Redan namnet får i alla fall mig att haja till och ta mig en närmare kik. Som ni kanske vet brinner jag för att lyfta fram alla skamfulla ämnen i ljuset, upp till ytan. Jag brinner för att riva den där fasaden, den där muren bakom vilka barnen tillbringar sin tid med att lyfta, skydda, gömma sig - och må dåligt.
Fattigdom.
Återigen tänker jag på de där kontrasterna när man talar om svälten på Afrikas horn och att det inte går att jämföra med fattiga barns tillvaro i ett välfärdsland som Sverige. Ingen här hungrar till döds.
Ingen här hungrar till döds.
Vi lever i ett välfärdsland?
Nej, man kan inte jämföra kontraster, lika lite som man kan jämföra känslor. Eller förstå hur någon annan mår eller tolkar sin situation.
Lika lite.
Och därför är bloggen viktig att uppmärksammas. För att dess huvudämne bör belysas.

Vad är att vara fattig?
Att inte ha råd.
Gränsen är nog lika vag som det finns åsikter.
Men att vara fattig är inte att vara slösaktig.
Att vara fattig är att vända på varenda krona och ändå inte ha råd (utan att för den sakens skull prata om extravaganta saker).
Att vara fattig är att känna sig utanför och att stängas ute.
Att vara fattig är att ständigt oroa sig över ekonomin.
Att vara fattig är att inte leva fullt ut.
Att vara fattig är inte samma sak som att ha dålig ekonomi.
Att vara fattig är inget man väljer, inget man gör sig (och regeln har alltid undantag, men nu pratar jag inte om det extrema utan om det vardagliga. Om den fattigdomen).
Att vara fattig i ett välfärdsland som Sverige är ett problem.

Låten; Lisa Miskovsky har skrivit den till Rädda barnens kampanj - barnfattigdom.

13 kommentarer:

Znogge sa...

Visst är det ett problem och ett problem som finns här omkring oss. Jag insåg till exempel i våras att det inte är en självklarhet att alla barn har cyklar...

Så det är bra att det lyfts.

Kram

Gun sa...

Jättebra inlägg, jag håller med dig, det är viktigt att uppmärksamma problemet.

Mita sa...

Fattigdom finns tyvärr fortfarande fast man inte tror det. Det finns barn som inte kan följa med på klassresor eller ens lägga pengar till insamlingar för nån lärare.Finns inga pengar över för det,det värker långt in i hjärtat för dom barnen,för jag tycker mest synd om dom..
Peppe älskar väl inte att ta på regntäcket,men han tycker det är skönt att slippa bli blöt..*ler*..
Kram vännen♥

Dorro sa...

Det är en bra blogg men jag klarar inte av att läsa den. Jag bara gråter och känner mig otillräcklig och undrar vad jag kan göra. Mer än vad jag redan gör menar jag. Inga barn ska behöva må så dåligt vart de än bor.

Kajsalisa sa...

Absolut viktigt och precis som Du skriver så kan man inte alltid jämföra med andra för det finns alltid dom som har det sämre!!

När jag var nyskild (för hundra år sen( och mina barn var ganska små var vi på föräldramöte och då föreslogs det där att barnen skulle skänka 100 kronor var varje månad till ett fadderbarn och i min ekonomi var det omöjligt. De andra föräldrarna förstod inte vad jag menade när jag förklarade det och jag kände mig ganska fånig...men tänk alla som inte vågar säga ifrån!!!!

Sv; Jag tycker att jag ser såfånig ut med sjal...dessutom är jag nog den varmaste människan i Sverige ;)

Västgötskan sa...

Som du skriver; det finns ju "riktig" fattigdom i Sverige. Absolut. Och det är mer än tragiskt.

Nu har jag inte läst bloggen och ska därför inte uttala mig om just den, men däremot uppmärksammas oftast inte de som borde uppmärksammas.

Sitter man som förälder och säger att man inte har råd att lägga en hundralapp till klassresan, samtidigt som man köper cigaretter för 1500 spänn i månden (ca 1 paket om dagen). Då ÄR man inte fattig! (Anser jag). :-P

Marie-Louise sa...

Ett viktigt och bra inlägg, tack. Jag ska genast kika in på den bloggen. Kram

Trillingnöten sa...

Ja, det är svårt att jämföra fattigdom. Det står också i Barnkoventionen att barn har rätt att ha samma standard som andra i samma land, alltså jämför man inte med andra barn runt i världen utan bara i Sverige (eller där barnet nu bor). Det är viktigt att veta när folk kommer med sina jämförelser :) Jag var själv ett fattigt barn och avstod ofta från roliga aktiviteter frivilligt, utan att ens fråga mina föräldrar, för att jag visste att vi inte skulle ha råd...Samtidigt har jag fått en bra uppväxt och ett bra sinne för pengar nu som vuxen! Kram!

|| mannen som kan prata om hundar || sa...

Ja, fattigdomen är ett stort problem :/

Teresa sa...

Nejdå, jag tolkade det inte på något dåligt sätt. Det kanske var mitt svar tillbaka som var lite övertydligt. Jag är självklart tacksam att min arbetsgivare gjorde något bra och nyttigt av våra insparade pengar, då kommunen inte alls lägger tillräckligt till förskolor och skolor. Att vara kommunanställd är inte alls lika lyxigt som att vara te.x statligt anställd eller att arbeta på ett stort företag.

Åsa sa...

Neeej va gulligt med en häst som älskar kantareller hahha :)
Jag e inte så bra på att hitta heller :) men ibland händer det :)
Kram

Husfrun sa...

Sv. Fast Västgötskan, nu vet jag att du gav ett exempel, men att hårddra det som att fattiga röker är att blunda för problemet och skylla över problemet på den som är fattig. Det är inte den fattiges fel att den är fattig. Och inte alla fattiga röker. I den här diskussionen blir isf rökning (som visserligen är både farligt och onödigt) är en klassfråga... allt du måste avstå (utan att även här prata om extravaganta saker) för att ha råd med något annat är fel. Det är fattigdom, anser jag. Och i många fall behöver det inte ens handla om att avstå från cigaretter för att ha råd att lägga 100 kronor i klasskassan - utan det kan handla om att avstå från att gå till tandläkaren, till att köpa lördagsgodis, till att ha råd att låta barnen ha fritidsaktiviteter (eller du själv), att gå till frisören, att köpa nya kläder osv...
Kram.

Mia systeryster sa...

Jättebra inlägg, och en otroligt viktig sak som man inte får glömma bort!Ska kolla in bloggen!
Kram