måndag 31 augusti 2015

svart på vitt

För andra året i rad (även mitt andra år som lärare) undervisar jag i en förskoleklass även fast jag är lärare i fritidshem - tillika idrotts-, svenska- och mattelärare och därmed (E. G. E. N. T. L . I. G. E. N) inte är behörig förskoleklasslärare - även fast jag på kunskaps- och erfarenhetsbasis känner mig både kompetens, bekväm, professionell och behörig. Synd att det inte är svart på vitt på papper bara.

Hur som helst har jag insett att jag hör hemma och älskar att arbeta i förskoleklass. Jag vill för alltid vara just här och ingen annanstans. Just nu kan jag faktiskt inte ens tänka mig att jobba någon annanstans än just i förskoleklass.

Jag vet inte hur men på något sätt ska jag fixa det där så att jag blir behörig. Vägen hit där jag är idag har varit minst sagt krokig, svår, underbart rolig, fel och snårig och jag är inte framme än. Men någon gång.


söndag 30 augusti 2015

jag och flicksen

Igår tog vi med oss hela gatan (i princip) och åkte ut till Gräfsnäs för lunch med bostadsrättsföreningen. Det är så mysiga omgivningar där och maten är undergod. Kul också att få lära känna grannarna lite bättre. Några av dem har jag alls inte träffat tidigare trots att de bott här hela tiden (och längre) än vi. Andra var helt nyinflyttade så det passade fint med den här träffen nu för byggstenen gemenskap.

Jag och flicksen tog lite bilder i parken sedan. Är vi nåt lika?



lördag 29 augusti 2015

pinsamt faktiskt

Veckan rasslar i vanlig ordning på i rasande fart och vips så är det helg. Men innan dess ville jag hemma från soffan svara på några jobbmail via telefonen. Jag slutar ändå så där lite lagom tidigt vid tre på fredagar. Svarar en kollega som jag bett om ett lösenord. Hon vill veta vilken avdelning jag jobbar på så jag svarar "Avdelningsnamn" fsk (som i förskoleklass) med vänliga hälsningar... och trycker på sänd. Får ett felmeddelande - mailet har inte gått i väg - samtidigt som jag inser att telefonen avstavat fsk till faktiskt. Peuw* Tur att mailet inte gick iväg. Hade låtit snobbigt och dumt att svara "Avdelningsnamn" Faktiskt som om hon "faktiskt skulle veta exakt var på skolan jag jobbar - faktiskt". Skriver om mailet och är noga med att telefonen låter bli att avstava fsk den här gången. Felmeddelande igen! Och tröttmosig som jag är trycker jag på sändknappen några gånger tills jag tröttnar på felmeddelandena och testar med att mailbomba min fd administratör i stället. Ska man jobba på sin lediga tid ska man göra det ordentligt.

Idag på morgonen tänker jag att jag ska ta tag i de där mailen nu i stället - från datorn och se om det går bättre utan felmeddelanden. Kollar "send-korgen" för säkerhets skull och inser att jag skickat ALLA mail!

ALLA - faktiskt.

Skämsdöden - faktiskt.

Reminder: Jobba aldrig hemifrån en fredag eftermiddag, tröttmosig innan gymmet och endorfinkicken som senare satte in. Jag menar det. ALDRIG! Inte ens om...





fredag 28 augusti 2015

sponsrad video - svensk fastighetsförmedling barncancerfonden

Inget barn skulle behöva bli sjukt och lida. Tyvärr ser verkligheten inte ut som önskningarna och det värsta som kan hända händer ibland. Barn blir sjuka. Barn får cancer.

..

För att stötta Barncancerforskningen skänker Svensk Fastighetsförmedling just nu 5 kronor per visningsgäst på alla bostäder som är märkta med Barncancerforskning. Att gå på visningar är ju kul och kan man dessutom förena nytta med nöje är det ännu bättre. Alla barn ska få chansen att växa upp och må bra. 


Den blå stolen som blivit synonymt med Barncancerforskningen. Låt oss fylla alla blå stolar med glada, friska barn. 

torsdag 27 augusti 2015

bli kvitt dina glasögon och linser

Att ha glasögon eller linser är något jag hittills har sluppit ifrån helt, men den dagen kanske kommer då synen börjar svikta. Men det går ju att klara sig utan glasögon trots allt. Min svåger som förr bar glasögon valde att bli kvitt dem genom en laseroperation. Han är mycket nöjd med resultatet för det är klart; hur det än är går det inte att komma bort ifrån att glasögon eller linser är lite jobbigt. Först att skaffa bågar man trivs i och sedan alltid behöva se till att akta glasögonen från repor eller andra skador eller att vänja sig vid linser och alltid behöva tänka på det. Är så glad att jag slipper och vet att min man gärna också skulle vilja slippa ifrån sina glasögon. Han har testat på linser, men det var inget för honom. Vet att han sneglat på laseroperation han också. Nouvis Ögonklinik utför laseroperationer och det går att boka en gratis förundersökning. I en omfattande synundersökning får du svar på exakt vilken behandling som passar för just ditt synfel och du får träffa din läkare redan där och då. Skapar känsla av professionalitet och trygghet tycker jag.


skinny or fit

Egentligen behöver jag inte orda på så mycket om det här eftersom Malin gör det så bra HÄR. Det är jag i min kropp. Kalla det gener eller något valfritt men jag har alltid kunnat äta "vad jag vill" utan att det syns på kroppen. Sa jag PÅ kroppen? För inuti mår ingen kropp bra av att äta "vad som helst" även om det inte syns utåt. Samtidigt har jag alltid ätit nyttigt liksom också! Alltid. Länge var jag smal för smal var vad jag ville vara. Skinny. 



Men efter tre barn och en ålder som långsamt tar ut sin rätt (haha, det låter som om jag börjar bli gammal?!) har jag gått från smal till att fortfarande vara smal men inte på rätt sätt. Rätt för mig ... Med åldern har jag också fått en ny självbild som måhända är mer hälsosam både fysiskt och psykiskt. Jag vill inte längre vara skinny. Jag vill vara fit. Inte för att jag vill springa omkring naken (haha) utan för att jag vill trivas med mig själv. Fortsätta att trivas med mig själv. Äta, träna, njuta kan sammanfatta mitt "nya" liv. Skinny or fit?

onsdag 26 augusti 2015

mea culpa

I går gjorde jag misstaget att låta tröttheten ta över förnuftet. När jag skulle koka pastapesto gjorde jag bara snabbt och lätt en sats pasta (Chris stressade i sig leftovers innan träningen så det var bara jag och kidsen som skulle äta). Tänkte att jag kunde skippa det glutenfria bara för en kväll så där men ... Så jäkla dumt. Även om jag inte har celiaki så som Chris tål jag inte gluten och det fick jag så klart bittert erfara. Samtidigt får jag skylla mig själv. My mistake. Mea culpa. 

Reminder - låt aldrig stress, trötthet eller tidsbrist låta förnuftet och hälsan ta stryk för lite lathets skull. På tjugofyra timmar borde jag hinna laga till mig lite glutenfri pasta. Det bara är så.
Lessons learned!