torsdag 30 juli 2015

roadtrip


Egentligen är det helt otroligt att vi har det här slottet på en och en halv timmas bilfärd och så har vi aldrig tidigare varit här (jag har, men inte som familj så nu var det äntligen dags, slottnörd som jag är). 

Jag mindes det som bäst och häftigast på utsidan men blev positivt överraskad av interiören. Känns som det har hänt en del på den fronten sen jag var där sist, eller så är det bara jag som mognat ännu mer i mitt slottsnörderi. Men barnen gillade det också och var glatt överraskade. 

På borggården hade de någon slags historisk och stämningsfull musikföreställning som också bidrog till att vi rycktes med tidsenligt. 



Vi började med en guidad tur och gick sedan fritt runt om i slottet som har hela fyra våningar och över två hundra rum. Jag frågade barnen om de var redo att flytta in och ja, bums. Men tänk ändå vad häftigt. Tänk att ha bott här, arbetat här, levt här ... Jag älskar historia och att försöka sätta mig in i hur det var. Köksavdelningarna, fängelsehålan, de korta sängarna för att man satt upp och sov på den tiden eftersom man trodde att kroppsvätskorna blandades om man låg ner och det lättare skulle göra att man blev sjuk ...

Pax för att jobba i stora slottsköket, köksträdgården eller allra helst stallet ... om jag nu inte hade varit prinsessan förstås. 



Läckö slott är riktigt maffigt med fin utsikt över Vänern, en läckert utformad köksträdgård och en småbåtshamn där det den här dagen låg ett vikingaskepp. Ett perfekt utflyktsmål när regnet bara öser ner. 

Jag älskar att vara hemma och mysa med min familj men second best är att vara på resande fot med min familj. Ibland är det dessutom bäst. Tankarna skingras och igår hade jag en bra dag med ett leende hjärta. Fler såna och jag mår riktigt bra. 

tisdag 28 juli 2015

we sing our sorrows away


jag har ingen sångröst men det kanske kanske kanske fungerar

måndag 27 juli 2015

semester utan läsning

I natt drömde jag hur vi hade åkt utomlands och precis när vi äntrar solstolarna vid poolen inser jag att jag rest över halva jordklotet utan en enda bok med mig! Skräck och panik.

Och så vaknade jag upp och då var inte ens resan sann ...


Turkiet för ett år sedan.
Längtar så jag dör.

en kokbok av kärlek

Så har det blivit dags för ännu ett gästbloggsinlägg. 
Säg hej till Johanna;

Jag har alltid haft en dröm om att skriva en bok. Det är jag förstås inte ensam om. Tankarna fanns länge i bakhuvudet – vad skall den handla om. Vad för slags bok skall det vara. Ett första steg i att skriva en bok är processen.

En kväll satt vi med våra vänner och var och en av oss delade med sig av våra livsdrömmar. Jag berättade om min dröm varpå en vän sa – det är bara att starta. Det var startskottet på CHI FAN Cookbook. Det var vad jag behövde för att komma igång och plötsligt föll allt på plats och jag insåg att jag egentligen redan börjat skriva boken.
CHI FAN betyder äta mat på kinesiska och det är en unik kokbok, tvåspråkig på engelska och kinesiska, med 101 västerländska vardagsrätter.
Jag bodde i Shanghai och som expat i Kina så hade vi liksom många andra en ayi (husmor). Jag som tycker mycket om att laga mat och experimentera i köket hade redan översatt flera recept som vi sedan lagade tillsammans. Det var startskottet och nu visste jag vad jag ville skapa.
Det var långt kvar för att faktiskt hålla en färdig bok i handen. Långt mycket mer än jag tänkt på tidigare. Först var det förstås att skapa innehållet i boken. Eftersom det är en kokbok med 101 recept var det viktigt för mig att ha 101 bilder till rätterna för att göra den så tydlig och enkel som möjligt. Allt testlagades, lagades igen, testades igen, fotades och vänner och familj bjöds in i projektet så jag fick mycket kommentarer och förslag under vägen. Det gjorde arbetet extra roligt när alla var involverade och intresserade och har självklart gjort boken ännu bättre.

Samtidigt arbetade jag med översättning, design och tryck av boken. Tre del projekt i sig själva. Översättningen gjordes av ett svenskt företag på plats i Kina, CBG. De var mycket engagerade och entusiastiska och gjorde översättning från svenska till engelska och kinesiska. Designbolaget arbetade fram flera förslag på hur uttrycket skulle kunna se ut och jag fick komma med förslag och välja det som jag tyckte bäst om. De var mycket proffsiga och såg saker som jag inte tänkt på. Till exempel delade de in bokens olika kapitel i olika färg som syns även när boken är stängd, ytterligare ett härligt sätt att underlätta för den som använder boken. Tryckeriet och designbolaget hade viss kontakt för att boken tillslut skulle se ut precis så som jag såg framför mig.
Därefter var det marknadsföring av boken och att berätta att den fanns. Det delprojektet startade jag med innan boken var klar och skapade en hemsida och använde sociala medier och tog emot beställningar så när boken väl trycktes var hälften redan tingade. Det var fantastiskt kul förstås. Därefter följde lanseringsfesten! Vilken otrolig känsla det var att hålla den tryckta boken i handen och att på lanseringsfesten få hålla tal till alla involverade och tacka dem och fira tillsammans med dem var fantastiskt! Lanseringsfesten sponsrades av ett företag som bjöd på gott att dricka och äta. Strax därefter var det juletider och jag och min man var med på en julmarknad och sålde inslagna paket med CHI FAN kokboken. De flesta köpte 2, en till sig själva och en i present.
Nu finns boken i nätbokhandeln, cdon, bokus, adlibris facebook och amazon.com och nu är andra upplagan äntligen klar. Jag säljer den via nätet och kontakter. Responsen är väldigt positiv. Det känns nästan overkligt. Tänk att jag har gjort en så fin kokbok!
Vem är den främst avsedd för?
Den vänder sig till alla som behöver inspiration till matlagning i vardagen, men självklart är den särskilt rolig för de som lämnat väst för att studera eller jobba i Asien. Den är också perfekt för engelsktalande i Sverige med intresse för västerländsk mat och kultur. Den är inte gjord för att hamna i hyllan, utan mer som ett verktyg i vardagen. De flesta recepten är enkla och rätterna snabba att göra.
Mitt bästa råd till den som bär på en liknande dröm det är det råd jag själv fick av min vän – det är bara att börja!
Med kärlek,

Johanna Pollnow
CHI FAN kokbok

#chifancookbook
www.chifan.se
www.facebook.com/CHIFANCookbook

söndag 26 juli 2015

fulfingret mot trötthet

Mår riktigt crappy i magen nu och har så gjort i rätt så många dagar i ett pärlband av smärta. Oftast brukar det kännas bättre när jag lägger mig ner men nu de senaste nätterna har jag sovit dåligt och vaknat ofta och inte kunnat somna om på grund av smärtan. Där är ju en förklaring till varför jag är trött hela tiden men jag är ju även trött under de perioder jag sover bra. Hur som helst. Lutar väl åt att jag får kontakta min gastroläkare. Blev tipsad på ett Crohns-forum om att adda B12 (injektioner), D-vitaminer (som jag annars bara äter under vinterhalvåret) och försöka få till en antidepp som heter Voxra (som förutom sina antidepressiva egenskaper också används mot trötthet).

Till skillnad från att googla sjukdomar och symtom där effekten snarare kan bli stjälpa än hjälpa är Crohns-forumet så skönt. Här får jag tips och råd och stöttning. Många med mig känner en ständig onormal trötthet (skönt att få höra att jag inte är ensam) men med hjälp av ovan tillskott av vitaminer och medicin kan tröttheten tryckas tillbaka nästan helt och hållet. Det vore ju underbart - som att få livet tillbaka. Det vore fantastiskt om Voxra kunde hjälpa mot trötthet, ge min energi tillbaka (viljan finns, men oftast inte orken) och om den dessutom tar bort depressionen och ledsenheten som kommer av tröttheten ... ja!

pic: weheartit


Jag måste bli av med min (kroniska) trötthet. Dags att visa den mitt fulfinger.

Smärtan då ... jag vet inte riktigt. Tänkte testa med endast flytande föda idag. Det lilla jag vill äta vill säga. Hungern dessa dagar är som bortblåst.

lördag 25 juli 2015

det blålila guldet

I Sverige har vi verkligen fantastiska möjligheter (och skyldigheter) i och med vår Allemansrätt. Vi har sån ynnest att bo så nära naturen och det är bara för oss att packa oss ut i skogen. I år verkar det vara ett enormt blåbärsår. Under våra promenader har vi kunnat plocka och äta längs vägen men också reka efter de största, bästa snåren.




Under tiden som jag och barnen plockade tog Chris och Alvin en tur vid sjön. Vi andra njöt tystnaden och bestämde oss för att inte prata så mycket. Bara lyssna till skogen och fåglarna. Det är så skönt. Att bara vara i sinnena. Tidigare på dagen hade vi varit på Ica och det är fortfarande ett ställe jag har så svårt för att vistas på. Alla intryck, prat och ljud ... det blir för mycket. Försökte (återigen) förklara för barnen varför jag behöver tystnad och varför jag är så trött. 

Skogen är skön på så sätt. Den ställer inga krav.
Det tog inte alls lång tid att fylla hinken så pass att det räcker och blir över för en god paj som vi tänkt baka strax. Hade vi haft en större frys hade vi kunnat plocka ännu mer och frysa in ... nu blir det att vi fyller dagsbehovet bara vilket funkar fint det också.